Turkiet misstänks mörka massaker

Den turkiska regimen anklagas för att ha gjort sig skyldig till en massaker i den kurddominerade staden Cizre som varit under militär belägring sedan i mitten av december. Uppemot 60 civila, varav många skadade, som gömde sig i källare ska ha dödats av turkiska säkerhetsstyrkor. Bedömare talar nu om att situationen i landet allt mer liknar ett inbördeskrig.

Utrikes
Foto: Cagdas Erdogan/TT
Några barn leker nära de barrikader som satts upp av PKK-företrädare i staden Nusaybin. Regimens upptrappade våld drabbar civilbefolkningen hårt. Bedömare talar om att situationen i Turkiet allt mer liknar ett inbördeskrig.
Foto: Cagdas Erdogan/TT

Sedan i mitten av december förra året har det rått utegångsförbud i den kurddominerade staden Cizre i sydöstra Turkiet. Det under tiden som turkiska säkerhetsstyrkor genomfört våldsamma räder mot kurdiska PKK.

I söndags utförde regimen en massiv militäroperation mot två källare i staden och dödade uppemot 60 människor. Enligt Turkiet rör det sig om ”terrorister” och officiella siffror gör gällande att 500 PKK-medlemmar har dödats sedan i december.

Men Selahattin Demirtaş, partiledare för det prokurdiska vänsterpartiet HDP, anklagar turkiska staten för att ha begått en massaker i Cizre i vilken minst 30 personer mist livet – en massaker som de nu försöker göra sitt bästa för att mörka.

Enligt Demirtaş ska mellan 70 och 90 personer, primärt civila invånare och universitetsstudenter som kommit till Cizre för att visa solidaritet med lokalbefolkningen, ha tvingats hålla sig instängda i källare under tre veckors tid. Många av dem ska ha varit skadade sedan tidigare attacker.

Efter att söndagens attack blivit känd gick regeringen först ut med dödstalet 60, men ändrade sig kort därefter till att det bara rörde sig om tio döda.

– De har begått en massaker och de kan inte förklara den. De avslöjar några dödsfall varje dag för att mildra allmänhetens reaktioner. Nu håller statens styrkor på att förflytta liken till andra områden för att låtsas att de hittats där, sade Selahattin Demirtaş i ett tal till sitt parti på tisdagen, och fortsatte:

– Cizre går nu till historieböckerna precis som Roboski, Suruç och Ankara, alla platser där massakrer ägt rum, gjort. Men mänsklighetens historia är inte bara en historia om massak­rer utan också om motstånd.

Att trixa med siffror och flytta på kroppar, och till och med placera vapen intill kropparna, har alltid varit dess signum.
Yekbun Alp, svensk-kurdisk debattör och aktivist

Den svensk-kurdiska debattören och aktivisten Yekbun Alp har tidigare haft kontakt med boende i Cizre och fått direkt information om de senaste månadernas händelseförlopp, men de flesta av dem har flytt i takt med det upptrappade våldet från regimen. Enligt vissa källor finns bara 20 procent av stadens population kvar i dagsläget.

Yekbun Alp säger till Arbetaren att hon inte förvånas över uppgifterna om att staten nu försöker skyla över helgens händelser.

– Att trixa med siffror och flytta på kroppar, och till och med placera vapen intill kropparna, har alltid varit dess signum. Turkiet har byggt sin identitet på desinformation och falsk flagg-operationer. Därför förvånar det mig inte om de flyttat på kropparna i Cizre, säger hon.

Aras Lindh är analytiker vid Utrikespolitiska institutet och följer utvecklingen i Turkiet noga. Han har de senaste dagarna talat med människor som bor och arbetar i Cizre.

– Det är utfärdat utegångsförbud sedan lång tid så att människor inte får vistas utomhus, inte kan gå och handla eller leva vanliga liv. Det pågår strider mellan turkisk militär och PKK gata för gata, säger han.

– Retoriken är högt uppskruvad framförallt från Turkiets sida. Den går ut på att de inte har några planer på att hitta någon fredlig lösning med den kurdiska befolkningen utan tänker strida ned till sista man. Det trots att det är helt vanliga bostadsområden beskjutningarna sker i.

Foto: Utrikespolitiska Institutet
Aras Lindh.
Foto: Utrikespolitiska Institutet

Att de turkiska styrkorna dödat civila i Cizre och närbelägna städer är ingen nyhet. Människorättsorganisationen Amnesty International anklagade nyligen Turkiet för att utsätta invånarna i de kurddominerade områdena för kollektiv bestraffning och övervåld.

I början av februari krävde FN:s människorättschef Zeid Ra’ad al-Hussein en oberoende utredning efter att en film som offentliggjorts visat hur turkiska säkerhetsstyrkor i Cizre i januari skjuter ned en konvoj med civila bärandes på vita flaggor i vad som förefaller ha varit ett begravningståg.

– Det vi ser nu är i mångt och mycket identiska scener från inledningen av det turkiska inbördeskriget. Det har till och med gått så långt att Turkiet hotar med att ta till flyginsatser för att få PKK att ge upp städerna. Hundratusentals människor har redan flytt och Amnesty varnar för att ytterligare uppemot 200 000 människor kan komma att fly, säger Aras Lindh.

Han menar att kärnan i konflikten är president Recep Tayyip Erdoğans ambition att driva igenom konstitutionsförändringar och för att kunna göra det måste han nå politisk majoritet vilket kriget kan bidra till att ge honom.

– Det är viktigt i det här läget att EU tydligt visar att de ser det och inte accepterar det, säger Aras Lindh.

I måndags kom uppgifter – först publicerade på en grekisk nyhetssajt – hämtade från läckta dokument om att Erdoğan utövat utpressning mot EU genom att använda flyktingfrågan.

Att dansa efter den turkiska regimens pipa är ett kortsiktigt tänk som underminerar EU:s trovärdighet och legitimitet.
Aras Lindh, analytiker vid Utrikespolitiska institutet

Dokumentet innehåller anteckningar från ett möte mellan Erdoğan, EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Europeiska rådets ordförande Donald Tusk som ägde rum den 16 november i Antalya i anslutning till G20-mötet i Turkiet förra året.

”Vi kan öppna portarna mot Grekland och Bulgarien när som helst och vi kan sätta flyktingarna på bussar… Så hur ska ni hantera flyktingarna om ni inte får till en deal? Döda dem?”, citeras Erdoğan i dokumentet enligt nyhetsbyrån Reuters.

Han citeras också när han kräver 6 miljarder euro under en tvåårsperiod av EU för att hålla gränserna stängda, varpå Juncker gör klart att bara hälften av beloppet kan komma på fråga.

– EU har gjort sig beroende av Turkiet för att landet ska hindra flyktingströmmarna till Europa, men att dansa efter den turkiska regimens pipa är ett kortsiktigt tänk som underminerar EU:s trovärdighet och legitimitet. EU måste nu visa att man kan hålla en hård linje mot den turkiska statens övergrepp oberoende av flyktingfrågan, så som de gjorde för tio år sedan när i stort sett hela EU, med undantag för Sverige, vände Turkiet ryggen, säger Aras Lindh.