Artikel 1 av 3

Fem år av krig i splittrat Syrien

Kriget i Syrien går in på sitt femte år. Miljontals människor är på flykt, hundratusentals har dödats och svält råder på flera håll i landet. Samtidigt tyder ingenting på att den blodiga konflikten skulle vara på väg att klaras upp.

Utrikes
Foto: Aleppo Media Center AMC/TT
Aleppo den 21 maj 2014 efter ett syriskt flyganfall. Ett av de stora problemen i det pågående inbördeskriget är det omfattande antalet stridande grupper. I motsats till många andra konflikter är det ett myller av parter som slåss såväl nationellt som på lokal nivå.
Foto: Aleppo Media Center AMC/TT

I mitten av mars har det gått fem år sedan kriget i Syrien bröt ut på allvar. Konflikten, som började som en del i den arabiska våren och handlade om fredliga demonstrationer mot den sittande regimen styrd av president Bashar al-Assad, har sedan dess spridit sig och blivit ett storpolitiskt spel som engagerar flera tunga aktörer som bland andra Ryssland, USA, Turkiet och Iran.

Som vanligt i alla väpnade konflikter drabbas civilbefolkningen värst. Enligt FN befinner sig 4,8 miljoner människor i syriska områden där det i dag är svårt att nå ut med humanitär hjälp på grund av de pågående striderna.

Uppemot tio miljoner har inte tillräckligt med mat och behovet av rent vatten och hygienartiklar är enormt.

Samtidigt fortsätter människor fly över gränsen till Turkiet i hopp om en säkrare tillvaro. För ingenting tyder just nu på en ljusning i den omfattande konflikten med flera hundra stridande grupper på marken.

– Det ser mörkt ut. Blir bara värre och värre. Kriget i Syrien är en unikt vidrig konflikt, för sedan striderna började i mars 2011 har det inte varit en lugn period, och det ser tyvärr bara ut att fortsätta.

Det säger journalisten, författaren och Mellanösternkännaren Aron Lund, som bland annat skrivit de uppmärksammade böckerna Syrien brinner: Hur revolutionen mot Assad blev ett inbördeskrig och Drömmen om Damaskus, till Arbetaren.

Aron Lund är, precis som många andra experter på området, oroad över den fortsatta utvecklingen och beskriver läget som katastrofalt.

– Allt i Syrien är mer sårbart nu än för bara några år sedan. Viktiga samhällsfunktioner som vatten, el, avlopp och oljetillförsel har slagits ut på flera ställen. Den enda ljuspunkten jag skulle kunna peka på är att allt fler inblandade parter tycks vara överens om att situationen är ohållbar. Men det betyder inte att de är beredda att kompromissa, säger han.

Ett av de stora problemen i det pågående inbördeskriget är det omfattande antalet stridande grupper. I motsatts till många andra konflikter är det ett myller av parter som slåss såväl nationellt som nere på lokal nivå.

I media har det de senaste åren framstått som att kriget enbart står mellan president al-Assads regeringsstyrkor och terrororganisationen Islamiska staten, IS. Dessa är visserligen, enligt Aron Lund, de två militärt starkaste parterna men på marken finns även många andra. Från de kurdiska Folkets försvarsenheter, YPG, sekulära oppositionsgrupper till organisationer med kopplingar till Al Qaida.

Bakom många av dessa finns finansiärer från en rad olika länder med skilda intressen. Bland annat har Ryssland den senaste tiden aktivt gått in i konflikten på regimens sida och luftbombat stora områden som kontrollerats av IS eller den syriska oppositionen.

Al-Assad har stöd från en del av befolkningen, men regimen har också gjort sig skyldiga till omfattande krigsbrott och anklagas bland annat för att ligga bakom den fruktansvärda gasattacken i Ghouta sensommaren 2013, vilken enligt flera olika källor beräknas ha krävt mellan 322 och 1 729 dödsoffer, var­av merparten var civila.

Faran med att inte lägga sig i nu är att Ryssland och regimen då kan göra som de vill och ge sig på alla oppositionsgrupper.

Danielle Barsoum Malki, handläggare för Syrienfrågor vid Olof Palmes internationella center

Danielle Barsoum Malki är handläggare för Syrienfrågor vid Olof Palmes internationella center och säger, precis som Aron Lund, att läget i landet ser fortsatt mörkt ut.

– Tyvärr ser jag inget slut på konflikten. Det är en otroligt stor utmaning att få de många grupperna att släppa sina vapen. Som det är just nu har inte ens de största oppositionsgrupperna i landet någon kontroll över de starkast beväpnade grupperna, säger hon.

Danielle Barsoum Malki säger också att regimen tagit betydligt fler liv än IS och de andra religiösa extremistgrupperna som strider i landet.

– Alldeles oavsett vems fel det här kriget var från början så har al-Assad störst andel i skulden för att det nu är som det är. Men även utländska makter är skyldiga. USA, Turkiet och Saudiarabien visste inte vilka grupper de gav hjälp till från början och de grupperna har nu förlorat kontrollen över stora områden vilket gjort att vapnen hamnat i händerna på andra, säger hon.

Kriget har snart pågått i fem år. Vad anser du att omvärlden borde göra?

– Man måste hitta vilka grupper som verkligen har förankring i landet och vilka aktörer som är legitima, vilket naturligtvis är otroligt komplicerat. Men omvärlden måste välkomna samtal. Faran med att inte lägga sig i nu är att Ryssland och regimen då kan göra som de vill och ge sig på alla oppositionsgrupper.

Och hur ska man hantera president al-Assad?

– De flesta vill naturligtvis få honom inför domstol. Men han har stöd hos Ryssland, Kina och Iran – och folket i Syrien är delat. Men med sådana brott som begåtts ska man naturligtvis inte kunna gå ostraffad.

Artikel 2 av 3

Osäkert läge för kidnappade syrier

Omkring 400 personer kidnappades förra helgen av tungt beväpnade IS-soldater i staden Dayr az-Zawr i de östra delarna av Syrien. Minst 135 personer ska också ha dödats vid anfallet mot staden, enligt Syriska observatoriet för mänskliga rättigheter.

Utrikes
Foto: Vladimir Isachenkov/TT
En rysk flygbas i Syrien. Trots att Ryssland gått in på den syriska regimens sida är Islamiska Staten mindre tillbakaträngda än vad flera experter förväntade sig när de pågående luftanfallen mot terrororganisationen påbörjades.
Foto: Vladimir Isachenkov/TT

Rapporterna från det Londonbaserade Syriska observatoriet för mänskliga rättigheter talar om att en regelrätt massaker ägde rum förra helgen. 85 av de minst 135 döda i staden Dayr az-Zawr uppges vara civila och i flera fall ska de ha rört sig om rena avrättningar på gatorna.

Andra regimkontrollerade medier talar om ännu högre siffror på antalet dödade. Samtidigt kidnappades omkring 400 män, kvinnor och barn. De ska sedan ha förts till IS-kontrollerade områden i landet, enligt nyhetsbyrån AFP.

Staden har ända sedan det blodiga inbördeskrigets början för snart fem år sedan varit hårt drabbad. Den senaste tiden har Ryssland, som stödjer den styrande al-Assad-regimen, släppt stora mängder förnödenheter till den utsatta befolkningen som länge saknat både mat och mediciner.

Massakern uppges vara en av de blodigaste under det utdragna inbördeskriget. De kidnappade misstänks, enligt Syriska observatoriet för mänskliga rättigheter, vara anhöriga till regimsoldater, och osäkerheten kring vad som kan komma att hända dem är stor.

– Det finns en genuin fruktan för deras liv, det finns en fruktan att gruppen kan avrätta dem, så som den gjort tidigare i andra områden, säger observatoriets chef Rami Abdulrahman i en intervju med nyhetsbyrån Reuters.

Delar av Dayr az-Zawr kontrolleras redan av IS och staden, med omkring 200000 invånare, är strategiskt viktig för terrororganisationen då den knyter samman Raqqa – IS självutnämnde huvudstad – med viktiga områden i Irak.

Kidnappningar är ett stort problem i det krigshärjade Syrien. Enligt Amnesty International har över 65 000 personer kidnappats eller försvunnit spårlöst sedan kriget startade i mars 2011.

Leif Stenberg är Syrienexpert vid Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet. Han säger till Arbetaren att uppgifterna kring vad som händer i landet är svåra att tolka. Information kommer från många olika ställen.

Men, menar han, skulle det vara så att de nu kidnappade är anhöriga till soldater ur al-Assads armé är deras läge ytterst allvarligt.

– Om de uppgifterna stämmer är de riktigt illa ute. Då tillhör de med största sannolikhet gruppen alawiter vilka IS ser som sin huvudfiende. Men det kan ju också vara så att kidnappningarna är ett sätt för IS att försöka få något från den syriska staten, att det blir till en förhandlingsfråga, säger Leif Stenberg.

Skulle den syriska regimen gå med på att förhandla med IS?

– Inte officiellt åtminstone. Där är regimen benhård.

Enligt Leif Stenberg är IS, trots att nu Ryssland gått in på regimens sida, mindre tillbakaträngda i Syrien än vad många experter förväntade sig innan de pågående luftanfallen mot terrororganisationen påbörjades.

Artikel 3 av 3

Syriska barns skolgång behöver ekonomiskt stöd

Ett decennium av framsteg inom Syriens utbildningssystem har gått förlorat i och med kriget. Vart tredje syriskt barn på flykt arbetar på den svarta marknaden. Bistånds­givare i EU och Gulfregionen har utlovat 250 miljoner dollar till flyktingbarnens skolgång – men det skulle behövas ytterligare 500 miljoner dollar för utbildningsprogram i Jordanien, Libanon och Turkiet.

Utrikes
Foto: Hassan Ammar/TT
Syriska flyktingbarn deltar i undervisningen i en skola i Libanon.
Foto: Hassan Ammar/TT

– Det här innebär en strimma av hopp för barnen, där de flesta inte har haft möjlighet att gå i skolan sedan de lämnade Syrien, säger Gordon Brown, FN:s särskilda sändebud för utbildning.

Pengarna ska gå till att ge en miljon syriska flyktingbarn i Jordanien, Libanon och Turkiet möjlighet att gå i skola innan årets slut.

Utbildningsprogrammen kommer att ha samma upplägg som framgångsrika och kostnadseffektiva projekt i Libanon där skolor arbetat dubbla skift för att erbjuda 200000 syriska flyktingar utbildning.

Gordon Brown hoppas kunna få in ytterligare 500 miljoner dollar de närmsta veckorna. Vid en givarkonferens för Syrien i feb­ruari och då ledande politiker och affärsmän träffas i Davos i vinter ska han försöka förmå FN:s rikare medlemsländer att bistå Syrien.

För närvarande finns det över 1,3 miljoner syriska flyktingbarn i Egypten, Libanon, Turkiet, Irak och Jordanien, men knappt hälften av barnen går i skola. FN:s flyktingorgan UNHCR uppger att tio år av framsteg inom utbildningssektorn i Syrien har gått förlorade under det fem år långa kriget.

Det har skett en ökning av barnarbete och barnäktenskap på grund av bristen på möjligheter. Enligt FN arbetar vart tredje flyktingbarn på den svarta marknaden. Enligt organisationen Girls Not Brides, som arbetar för att stoppa barnäktenskap, är det numera över en fjärdedel av flickorna i skolåldern som tvingas gifta sig.

Enligt UNHCR utgör barn under 18 år 51 procent av alla flyktingar världen över. Endast 2 procent av allt humanitärt bistånd i världen gick till utbildningssektorn 2014, enligt uppgifter från Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur.