Protester skakar Irak

De omfattande protesterna i konflikthärjade Irak har fått landets politiska ledning att utlova genomgripande reformer. Analytiker menar att vi nu ser slutet av det maktdelningssystem utifrån religiös tillhörighet som infördes efter den USA-ledda invasionen av landet 2003.

Utrikes
”Alla ni ska ställas inför rätta, alla ni är tjuvar”, ekade slagorden på Tahrirtorget i Iraks huvudstad Bagdad förra fredagen. Den senaste tiden har tiotusentals människor gått ut på gatorna för att kräva ett stopp för den politiska korruptionen i landet.
Foto: Karim Kadim/TT

Tiotusentals människor har intagit gatorna runtom i Irak den senaste tiden. Demonstranterna kräver ett slut på korruptionen och vad de uppfattar som ett systematiskt vanstyre av landet.

”Alla ni ska ställas inför rätta, alla ni är tjuvar”, ekade slagorden på Tahrirtorget i huvudstaden Bagdad förra fredagen. Om inte de reformer som landets parlament i veckan klubbat igenom som svar på protesterna faller i god jord hos demonstranterna väntas stora skaror åter samlas på Tahrirtorget i morgon, fredag.

Iraks främste religiöse ledare inom den shiamuslimska befolkningsmajoriteten, stor­ayatollan Ali al-Sistani, allierade sig i förra veckan med demonstranterna och krävde att premiärminister Haider al-Abadi skulle vidta kraftfulla åtgärder mot korruptionen.

Al-Abadi svarade med att utlova handling, och på tisdagen röstades ett reformprogram igenom i Iraks parlament. Dessförinnan hade en av landets vice premiärministrar, Baha al-Araji, avgått. Denne väntas nu komma att utredas för korruption.

– Den första meningen när premiärministern presenterade reformförslagen var ”Vi hörsammar det religiösa ledarskapet”. Men det intressanta är att initiativet till protesterna inte tagits inom ramen för de etablerade politiska eller religiösa organisationerna. Det är inte partierna eller de religiösa ledarna som har sagt åt människor att gå ut på gatorna, säger Joel Ahlberg, Irakexpert vid Folke Bernadotteakademin, till Arbetaren.

Irak har den senaste tiden genomgått en ovanligt stark värmebölja, med temperaturer på uppemot 50 grader. Det samtidigt som de ideliga strömavbrotten i landet, med energitillförsel under bara ett fåtal timmar per dygn, gör människors möjligheter och kyla ned sina hem begränsade.

Energikrisen ses som den utlösande faktorn bakom demonstrationerna, eftersom den satt fingret på statsledningens oförmåga att tillgodose ens basala samhällsbehov.

Premiärminister al-Abadi har varit hårt pressad, inte minst då det i stor utsträckning är den shiitiska delen av befolkningen, som al-Abadi själv tillhör, som deltagit  i demonstrationerna. Flera av landets inflytelserika shiamiliser står också på demonstranternas sida.

– Det är främst i de shiadominerade områdena som protesterna ägt rum, eftersom stora delar av de sunnitiska områdena sedan innan befinner sig i totalt kaos. Men de människor som nu gått ut på gatorna har inte gjort det i egenskap av shiiter, utan i egenskap av upprörda medborgare, säger Joel Ahlberg.

På tisdagen röstade parlamentet igenom det reformförslag som preminärministern lagt fram. Besluten innebär ombildningar av landets politiska ledning, med bland annat en nedmontering av kvoteringen utifrån religiös grupptillhörighet till centrala poster, samt ett avskaffande av de tre huvudsakligen ceremoniella vice­presidentposterna, där den korruptionsanklagade förre premiär­­min­istern Nuri al-Maliki innehaft en av dem.

– Vi bevittnar nu slutet på Irak post-2003, sade Maria Fantappie, Irakanalytiker vid International Crisis Group, till tidningen The New York Times i samband med att premiärministern lade fram förslagen.

– Besluten är första steget mot att befria Irak från korruption, sade demonstranten Samih Khalil till nyhetsbyrån AFP.

Det var efter den USA-ledda invasionen av Irak 2003 som grunderna till Iraks nuvarande politiska system lades. En betydelsefull beståndsdel i det nya systemet var inrättandet av kvoter för landets olika religiösa grupper till politiska ämbeten.

På så vis ville man skapa förutsättningar för politisk stabilitet. Denna uppdelning har av demonstranterna nu i stället relaterats till den politiska korruptionen.

– De stora väpnade hoten mot Irak, i form av islamistisk terror och Islamiska statens framväxt, kunde nå så stora framgångar på grund av att landet redan försvagats av korruption. Det stora misstaget man gjorde 2003 var att bara prata om hur man skulle fördela makten mellan grupperna. Det viktiga är vad man gör med makten, inte hur man delar upp den, säger Joel Ahlberg.