I sin lägenhet på Svartedalens äldreboende på Hisingen i Göteborg sitter Ingrid Karlsson. Aprilsolen skiner in på de välskötta krukväxterna och på foton av barn och barnbarn. Hon är 87 år och har bott här i snart två år. Den senaste tiden har hon synts i både svensk, fransk och kinesisk media där hon berättat om hur införandet av sex timmars arbetsdag på boendet påverkat hennes vardag.

– Det jag personligen tycker är bäst är att de fått in en extra person som kan hjälpa till med lite av varje. Hon kan ta med oss på promenad och ta med oss om vi vill ut och handla. Det är största förändringen, säger Ingrid Karlsson.

– Det verkar också som att personalen är lite tryggare och lugnare och får lite mera tid. Förut jäktade de i ett, men nu kan de sätta ned rumpan en stund hos oss när vi äter eller komma in en stund på kvällarna för att sitta och prata.

Det var i början av februari som det ettåriga försöket startade. Projektet har drivits fram av stadens rödgröna majoritet med intentionen att få underlag för beslut om huruvida sex timmars arbetsdag kan vara en framtida lösning på kommunens arbetsplatser.  Ett sjuttiotal personer som arbetar på Svartedalens äldreboende berörs, personalens lön ska bibehållas och projektet följs upp successivt med olika undersökningar. Undersökningarna ska behandla både personalens hälsa och arbetsmiljö samt de boendes upplevelse av arbetstidsförkortningen.

Det finns även ett referensboende där det råder åtta timmars arbetsdag som projektet ska jämföras med. 

Bengt Lorentzon är forskaren som ska följa projektet. Han menar att detta försök kan ha en stor genomslagskraft eftersom det berör Sveriges största yrkesgrupp.

– I Sverige har vi 176 000 personer anställda inom vård och omsorg och 93 procent av dem är kvinnor. I dag finns det kommuner och landsting som är intresserade av arbetstidsförkortning men som inte har den kunskap som krävs för att driva igenom en sådan reform. Detta försök kommer att kunna ge svar på många frågor och därför är det viktigt, säger han.

I början av sommaren kommer den första rapporten om försökets resultat. Bengt Lorentzon berättar att det följs upp med omfattande undersökningar som består av enkäter, hälsoundersökningar samt  insamling av personal- och ekonomidata.

– Vi har tagit del av andra försök till arbetstidsförkortning som drivits, och lärt av dem. En brist hos många av dem är att dokumentationen har varit bristfällig. En stor fördel för oss är att vi har tillgång till personalsystem som är tillförlitliga där vi kan samla data och få fram tydliga resultat, säger han.

Johanna Leppänen är enhetschef på Svartedalens äldreboende. Hon berättar att de förvånansvärt fort kände att det blev lugnare i huset efter införandet av sex timmars-reformen.

– Den positiva reaktionen från personalen kom fortare än vad vi trodde. Det märktes tydligt att personalen var nöjdare och hann med sitt liv på ett annat sätt, säger hon.

– Många har frågat hur det är med friskvårdspengarna, om hur man kan ta del av dem och vilka förmåner som finns. Många i personalen säger att de köpt kort för att kunna gå och simma regelbundet. Flera har också hört sig för om cykelbidraget eftersom de funderar på att börja cykla till jobbet nu när de har den extra tiden.

Svartedalens äldreboende fick förfrågan från Göteborgs kommun om de var intresserade av att driva detta projekt och ledningen på boendet var redan från början väldigt intresserade, berättar Johanna Leppänen.

– Vi tänkte att det blir en jätteintressant möjlighet att se hur det påverkar hela boendet för det är ju ändå så att det är ett komplext jobb att vara undersköterska. Det är ibland både psykiskt och fysiskt tungt och man måste kunna göra snabba omprioriteringar, vara flexibel och ge mycket av sig själv. Så det känns jättebra att få testa detta och se vad det har för effekter och samtidigt väcka debatten om sex timmars arbetsdag i samhället.

Johanna Leppänen anser själv att vi måste dela på jobben. Det eftersom alltför många människor står helt utanför arbetsmarknaden och mår dåligt av det medan andra jobbar så mycket att de blir sjuka.

– Kan vi hitta ett sätt att dela på jobben så tror jag att alla vinner på det i längden. Debatten om arbetstidsförkortning har inte varit så livlig de senaste åren så när förfrågan kom var det en överraskning. Det är väl förhoppningen att man ska börja diskutera den möjligheten, säger hon.

Följdforskningen ska också  räkna på hur en sextimmarsreform påverkar samhällsekonomin. Den ska undersöka huruvida arbetstidsförkortningen skapar fler arbetstillfällen och hur mycket reformen egentligen kostar om det resulterar i att färre sjukdagar tas ut och arbetet effektiviseras på grund av bättre arbetsmiljö.

– Jag vet att en del säger att man hade kunnat använda pengarna bättre till fler händer i vården. Det är för tidigt att säga om det gjort något med sjukskrivningarna, men jag tror egentligen inte att det här kostar mer i längden, säger Johanna Leppänen. 

Det har på det stora hela gått enklare att genomföra projektet än vad enhetscheferna på boendet trodde. De boendes anhöriga har också varit positiva till projektet. Det fanns en farhåga om att det skulle komma för mycket ny personal, men det blev bara tre nya på två enheter och de flesta av de nya har varit vikarier förut.

– Jag skulle önska att sextimmars-omställningen fortsätter efter detta år för i yrken där man måste ge så mycket av sig själv räcker det med sex timmars arbetsdag. Då finns det också större förutsättningar för att det ska bli bättre för de boende, säger Johanna Leppänen.

Carina Dahl har jobbat som undersköterska på boendet i 28 år och upplever arbetstidsprojektet som mestadels positivt även om hon har några mindre invändningar.

– Det är lite lugnare här nu faktiskt. Projektet är positivt men inte allting om jag ska vara ärlig då vi nu har väldigt tidiga mornar. Förut började vi kvart över sju och nu kvart över sex. Jag har inte vant mig vid de tidiga och sena turerna. Men visst, det känns att det är mindre timmar, säger hon.

Hon vill använda sin lediga tid till att börja simma och ägna sig åt sådant hon tycker om, som att laga mat och baka. Hon försöker också göra hushållsarbete under de nya lediga timmarna så att hon kan vara helt ledig på helgen.

– Man känner att det är lättare att jobba så här och man hinner vila sig mer. Jag tänkte att jag skulle gå och simma när jag slutar vid ett så att när jag kommer hem så har jag fått ut något av de lediga timmarna. Men det kan ju ta några månader innan man börjar. Nu använder jag tiden till att mest bara vila ut.

Carina Dahl  fick nys om projektet tidigt eftersom hon är arbetsplatsombud och hon hoppades då att det skulle bli Svartedalens äldreboende som fick driva det. Några andra i personalen tycker också att det är svårt att ställa om till de nya tiderna, men de allra flesta tycker att det är bara positivt, berättar hon. 

– Allting är en omställning nu med att vänja sig vid nya rutiner och tider, det är en process. Det var någon politiker som pratade om att sextimmarsdagen skulle bli en kvinnofälla på så sätt att det bara skulle göra att kvinnorna fick göra allt hushållsarbete men jag ska börja simma, säger Carina Dahl.

I år är det 96 år sedan som Sverige efter år av facklig kamp införde åtta timmars arbetsdag. 1971 infördes femdagarsveckan, då blev 40 timmar en normal arbetsvecka. Under 1970-talet tog diskussionen om sex timmars arbetsdag fart. Under 16 år hade Kirunas hemstjänstpersonal sex timmars arbetsdag, men kommunen upphörde med detta 2005 med förklaringen att det blev för dyrt. 

Men flera företag har på eget initiativ börjat med sex timmars arbetsdag. 

Toyota i Göteborg införde reformen för 13 år sedan med både minskad sjukfrånvaro och bättre arbetsmiljö som resultat. Över lag har dock frågan knappast varit i ropet de senaste åren. 

Bland de svenska partierna är det Vänsterpartiet som tydligast driver frågan men också Miljöpartiet säger sig vilja få till en arbetstidsförkortning.

Daniel Bernmar är kommunalråd för Vänsterpartiet  i Göteborg. Där har partiet haft arbetstidsförkortning högt upp på sin agenda i många år. Redan 2010 kom de överens med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att testa en arbetstidsreform. Processen att genomföra den har pågått sedan dess.

– För oss var det viktigt att också göra det till en feministisk fråga på så vis att det skulle vara ett kvinnodominerat yrke som fick chansen att prova reformen. Det var också viktigt att det var en omsorgsverksamhet då idén inte främst är att se om vi kan effektivisera eller tjäna mer pengar utan främst att skapa mer kvalitet i vården, både för de boende och för personalen. Att kvalitet måste få kosta är poängen i det här, säger Daniel Bernmar.

Han berättar att det främst är tre frågeställningar som projektet bygger på: blir det bättre för personalen med sex timmars arbetsdag? Blir det bättre för de boende? Och finns det  något annat vi kan lära oss av detta projekt? 

– Vi behöver skapa en bättre arbetsmiljö i vården, det handlar om att hitta olika långsiktiga lösningar och det här tror vi kan vara en av dem. 2010 hånskrattade många åt vårt förslag men nu tycker många plötsligt att det är en bra idé, säger han.

Enligt Daniel Bernmar handlar det också om att höja omvårdnadsarbetenas status för att locka folk till dessa jobb. Något som kommer att bli allt viktigare i framtiden menar han.

Och visst har projektet väckt intresse. Media från hela världen har visat överraskande stor nyfikenhet, påpekar Daniel Bernmar. Det är något som han tolkar som ett tecken på att det finns ett stort sug efter något annat än arbetslinjen.

– Det har varit så himla gött att få sätta den här frågan på kartan och entusiasmera folk om den politiska dimensionen i den. Alliansen kallar reformen för populistisk – och visst, det är klart den är populär. Men när undersköterskorna berättar om hur de känner både mer ork och glädje i arbetet så finns det inte många argument emot som håller, säger Daniel Bernmar.

Men han vill också understryka att detta bara är ett litet första steg in i något som vi kanske kommer att få se mer av i framtiden. Ett litet försök i utmaningen att skapa en bättre arbetsmiljö. För att det ska ske större och varaktiga förändringar måste hela relationen mellan kapital och arbetare vridas på ett större plan, menar han.

Roland Paulsen är författare och doktor i sociologi. 2010 gav han ut boken Arbetssamhället som ifrågasätter synen på arbete i relation till det minskade behovet av arbete i samband med den tekniska utvecklingen.

– Det finns en stark ekonomisk makt som vill förhindra reformer som arbetstidsförkortning. Svaret på den ständiga frågan ”Vem ska betala?” är ju självklar. Det ska kapital­ägarna göra. 

– Det sorgliga inom politiken är att de flesta har gett upp inför maktordningen och i stället för att försöka förändra den bara gör det bästa inom ramen för den. Detta försök på Svartedalens äldreboende är just ett sätt att försöka förändra maktordningen, säger han.

På Svartedalens äldreboende hjälper Carina Dahl Ingrid Karlsson på med örhängena precis som hon gör varje förmiddag. De småpratar om påsken som varit fin med extra god mat på boendet och Ingrid säger att hon är glad att just Carina jobbar här.

– Jag tror jag vill att projektet med sextimmarsdagen ska fortsätta, för personalen blir lite gladare och inte så stressad. Jag tycker det verkar mycket bättre i alla fall. Oss boende berör det ju bara positivt. Hoppas vi får behålla det.