Den senaste veckan har Random varit trött, desillusionerad och stingslig. Planerna att krossa kapitalismen genom att hävda upphovsrätt till alla teoretiskt möjliga tankar grusades. Random Fredrik Edin Writer är varken en fysisk eller juridisk person och kan därför heller inte äga saker. Botofobi kan tyckas, men sådan är lagen. Tyvärr slutade inte eländet med självömkan […]
Den senaste veckan har Random varit trött, desillusionerad och stingslig. Planerna att krossa kapitalismen genom att hävda upphovsrätt till alla teoretiskt möjliga tankar grusades.
Random Fredrik Edin Writer är varken en fysisk eller juridisk person och kan därför heller inte äga saker. Botofobi kan tyckas, men sådan är lagen.
Tyvärr slutade inte eländet med självömkan och konspiratoriska fantasier om strukturella orättvisor.
Jag antar att den återgått till att försöka sno ihop nyhetstexter av andra ”journalisters” alster för den försökte nämligen få hela fråga att handla om yttrandefrihet, ett ämne som ju av olika skäl varit på tapeten på sistone.
Min yttrandefrihet är KRENGT, hävdade Random Fredrik Edin Writer. Jag har rätt att påstå allt som går att påstå. Jag har också rätt att påstå att jag har rätt till påståendena.
Jag vet inte om kränkthet är en särskilt rimlig reaktion och jag har lite svårt att se att detta skulle ha med yttrandefrihet att göra.
Det är ingen som hindrat dig från att påstå att du påstår allt som går att påstå. Däremot står det var och en fritt att ta dina påståenden på det allvar hen tycker att de förtjänar.
Random Fredrik Edin Writer tystnade ett tag. Gissar att den tog sats och försökte uppbåda all tillgänglig processorkraft för en ny attack. Fläkten på datorn brummade betänkligt och nedladdningen av den chilenske regissören Alejandro Jodorowskis samlade verk stannade upp.
Sedan kom det, lika förutsägbart som när en terrorexpert efterkonstruerar ett händelseförlopp.
Den franske filosofen Voltaire sade en gång: ”Jag delar inte dina åsikter, men är beredd att dö för din rätt…”
Stopp, stopp, stopp. Voltaire har inte ens sagt sådär.
Brummande från fläkten tilltog igen. Sedan följde en svada av olika mer eller mindre relevanta påståenden om yttrandefrihet i stigande begriplighetsgrad:
”De människor som inte förstår att ett och samma verk (som de tycker är dåligt) kan uppfattas helt olika av olika människor, förstår heller inte att en konstnär inte heller förstår att ett och samma verk (som hen tycker är bra) kan uppfattas helt olika av olika människor”.
”Det är få människor som har så mycket yttrandefrihet som de som gång på gång hävdar att de inte har någon yttrandefrihet”
”För en majoritet av jordens befolkning är yttrandefrihet en lika användbar rättighet som rätten att fritt få resa i tiden”
”Den härskande klassens tankar är under varje epok de härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna. De härskande tankarna.”