Barn under 15 år som övervakas av civilklädda väktare utan att det finns några klara brottmisstankar, och omfattande fotoregister över unga misstänkta klottrare. Det är några av olagligheterna som journalisten Kolbjörn Guwallius anklagar säkerhetsföretaget CSG för i en nyutkommen bok.
Redan i mitten av 1990-talet inrättade Storstockholms lokaltrafik, SL, en väktargrupp för att bekämpa klotter i tunnelbanan. Väktarföretaget Falck anlitades och trots att de saknade befogenheter började civilklädd personal snart att spionera på misstänkta klottrare och graffitimålare. Vid flera gripanden ska personalen även ha varit maskerad, vilket fick Stockholmspolisen att rikta hård kritik mot Falck redan 1999. Därtill avslöjades ett fotoregister med drygt 650 namn på misstänkta, något som är olagligt enligt personuppgiftslagen.
När säkerhetsföretaget Commuter Security Group, CSG, tog över verksamheten 2003 förklarade SL, efter hård kritik, att de endast skulle använda sig av synliga och uniformerade väktare i kollektivtrafiken. Men journalisten Kolbjörn Guwallius som granskat metoderna skriver i sin nyutkomna bok Grip till varje pris, Falkarna, CSG och de rättsvidriga väktarmetoderna 1996–2014, att den olagliga väktarverksamheten fortfarande pågår för fullt.
– Om lagar och regler sätts upp så måste de ju följas, och det gäller naturligtvis inte bara klotter utan även inom brottsbekämpning, säger han till Arbetaren.
Redan 2011 avslöjade Kolbjörn Guwallius de olagliga metoderna i spaningen efter misstänkta klottrare i en rad artiklar för Svenska Dagbladet. Inför arbetet med boken har han läst åtskilliga polisrapporter, där det bland annat framkommer att civilklädda väktare gripit ungdomar och visiterat dem i jakt på bevis. Detta trots att det är en polisiär fråga och inget som väktarbolag har tillstånd för.
Kolbjörn Guwallius har även intervjuat flera av de gripna och tidigare anställd personal inom säkerhetsföretaget CSG. Fram kommer en bild av ett systematiskt arbete av dold spaning som närmast för tankarna till Stasis underrättelsearbete i det forna Östtyskland. Vid något tillfälle ska till exempel personal från CSG filmat utanför en ung, misstänkt klottrares lägenhet.
– Det är inte många som lyssnar på graffitimålare eftersom det de gör ofta är olagligt, men de ska ju ha en rättsäkerhet de också. Här handlar det om att man ger sig på en ganska försvarslös, och ofta ung, grupp människor med olagliga metoder, säger Kolbjörn Guwallius.
CSG:s vd Patrik Strandberg har flera gånger hävdat att bolaget inte sysslar med civil övervakning. Han säger också i en intervju med Sveriges Radio från i maj tidigare i år att han inte känner till varför företaget tidigare ansökt hos Länsstyrelsen i Stockholm om att få arbeta civilt. Enligt lagen om bevakningsföretag är det nämligen inte tillåtet för företag som arbetar med egendomsbevakning att använda sig av civilklädda väktare utan beviljad dispens.
Uppgifterna om civilspaningen på stan och runt spårområden bekräftas i boken av bland andra Yngve Handspik som tidigare skött kontakterna mellan CSG och Banverket där han arbetade förr, men som nu sagt upp sitt avtal med säkerhetsföretaget.
SL anlitar dock fortfarande CSG och enligt Kolbjörn Guwallius har han handlingar som styrker att det olagliga arbetet fortfarande förekom när han för fem månader sedan, i januari i år, avslutade sin granskning.
– Efter att ha läst alla handlingar jag beställt ut och allt material jag tagit del av har jag ingen anledning att tro att de slutat nu heller, säger han.
– Hela arbetet bygger på små pusselbitar som sammantaget ger en tydlig bild av hur den här verksamheten existerar.
Förutom den olagliga övervakningen har Kolbjörn Guwallius också kommit över ett fotoregister med ett stor antal namn på misstänkta, vilket uppförts av CSG. Att bedriva en sådan dokumentation är olagligt enligt personuppgiftslagen. Men CSG:s vd Patrik Strandberg har förnekat att något fotoregister skulle existera. Arbetaren har försökt nå CSG:s vd Patrik Strandberg för en kommentar, utan resultat.
När Arbetaren ringer SL säger informationsansvarige Jesper Pettersson att han inte vet om de granskat uppgifterna i boken än och hänvisar i stället till Jeanette Hegedüs som är trygghetsansvarig på SL. Arbetaren har upprepade gånger sökt henne men hon svarar varken i telefon eller på mejl.
Under måndagen hölls en interpellationsdebatt i riksdagen kring olaglig jakt på graffitimålare efter att Vänsterpartiets riksdagsledamot Rossana Dinamarca ställt frågan till justitieminister Beatrice Ask, M, vad hon avser göra för att försäkra sig om att verksamheten inte fortgår. Beatrice Asks inställning är dock att de regler som finns är tillräckliga och att personer som anser sig felaktigt behandlade har möjlighet att vända sig till Justitieombudsmannen eller Justitiekanslern med en anmälan.
