Kultur

Flera tråkiga nyheter

Handelsminister Ewa Björling gillar TTIP. Foto: Leif R Jansson/TT

Brukar du bekymra dig för att inget av de partier som har minsta chans att hamna i en regering vill avskaffa möjligheterna för företag att göra profit på välfärden? Då har jag ytterligare en tråkig nyhet. Det kanske inte spelar någon roll.   När Slovakien efter ett antal katastrofala privatiseringar tog bort den här möjligheten […]

Brukar du bekymra dig för att inget av de partier som har minsta chans att hamna i en regering vill avskaffa möjligheterna för företag att göra profit på välfärden? Då har jag ytterligare en tråkig nyhet. Det kanske inte spelar någon roll.  

När Slovakien efter ett antal katastrofala privatiseringar tog bort den här möjligheten var det givetvis flera företag som blev missnöjda. Inte nog med detta. Ett av dem stämde slovakiska staten. En så kallad ISDS (Investor-State Dispute Settlements), kom fram till att slovakiska staten skulle betala företaget, ett holländskt vårdföretag, 22 miljoner euro. ISDS är alltså inte en vanlig domstol som står under demokratisk kontroll utan en sorts tvistlösningstribunal som ingår i och regleras av olika handelsavtal. 

Så alldeles oavsett vad politikerna vi röstar på beslutar kan företag som är missnöjda med samma beslut dra oss inför rätta.  

För någon vecka sedan berättade jag om frihandelsavtalet TTIP mellan EU och USA. Det kan mycket väl vara det sämsta som hänt demokratin under min livstid. En viktig del i TTIP är att även amerikanska företag ska kunna använda ISDS då de tycker att exempelvis demokratiskt fattade beslut försämrar deras profitmöjligheter. 

2012 utföll 31 procent av ISDS-fallen till investerarens fördel, något handelsminister Ewa Björling, M, beskrev som mycket få under en debatt i riksdagen. Ytterligare 27 procent av fallen ledde till förlikning. Företagen som stämmer länder för utebliven profit får alltså ersättning i nästan sex fall av tio. 

Tycker du det här med TTIP och ISDS verkar läskigt? Vill du veta mer? Uppskattar du att det trots allt finns några få som skriver om detta? Då har jag ytterligare en tråkig nyhet. Förra veckan röstade riksdagen om ett nytt lagförslag som ska göra det lättare att hemligstämpla internationella dokument som hamnar hos svenska myndigheter. Vi har en jämförelsevis generös offentlighetsprincip i Sverige som innebär att det är lätt att hämta information från myndigheter och väldigt lite är hemligstämplat. Framförallt är det myndigheten som avgör om material ska hemligstämplas eller inte. Det nya lagförslaget innebär att det i stället kommer att vara avsändaren som avgör om det ska vara hemligt och att Sverige inte får lämna ut något som är hemligstämplat i andra EU-länder. Vilket bland annat gör att information om exempelvis TTIP riskerar att bli mycket svårare att få tag på. 

Hur det gick? Lagförslaget klubbades igenom. Endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade emot. 

Vi har alltså en situation där företag som är missnöjda med demokratiska beslut helt enkelt stämmer länder, får rätt i mer än hälften av fallet och där informationen kring detta blir allt svårare att få tag på. 

Läs mer om detta på ttippen.se

 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984