Långt mellan parterna i skärgårdsstrejken

Stora delar av skärgårdstrafiken i Stockholm och delar av älvtrafiken i Göteborg står sedan i måndags stilla efter det att 250 medlemmar i Seko gått ut i strejk. Det var arbets­köparorganisationen Almega som sade nej till medlarnas bud och enligt facket kan konflikten bli långdragen.

Inrikes
Strejkvakter på Nybrokajen i centrala Stockholm.
Foto: TT

De avbrutna förhandlingarna mellan arbetsköparorganisationen Almega och Seko gäller främst de anställdas löner och hur de kommande avtalen för bland andra däckpersonal och kockar ombord på skärgårdsbåtarna ska komma att se ut de närmaste åren. Almega menar att de avtal som nu finns är otidsenliga.

– I skärgårdsavtalet sätts lönen ut­ifrån en tabell, så kallade normerande tariffer. Det innebär att den individuella prestationen inte har någon inverkan på lönesättningen och att ingen får ha högre lön än vad tabellen anger, säger Alemgas förbundsdirektör Stefan Koskinen till Arbetaren.

Men Valle Karlsson, avtalssek­reterare på Seko, ger inte mycket för Almegas resonemang:

– Det handlar om att Almega vill tvinga fram individuella lönesystem. Hur många tror egentligen att en arbetsgivarorganisation tvingar fram en strejk för rätten att höja de anställdas löner. Det är så det låter om man lyssnar på Stefan Koskinen, säger han.

Det så kallade tariffsystemet har varit omdiskuterat länge. Almega och företagen som sköter skärgårdstrafiken hävdar att de inte kan konkurrera med restaurangbranschen i land.

Exempelvis menar Stefan Koskinen att skärgårdsbåtarna i dag inte har möjlighet att anställa en stjärnkock, då tariffsystemet sätter stopp för höjda individuella löner.

– En stor del av verksamheten ombord på de här båtarna bygger på turism och då konkurrerar vi ju med restauranger i land, där avtalen ser annorlunda ut. Jag tror att de flesta håller med mig om att en bättre pres­tation ska ge bättre lön, annars blir det väldigt svårt att utveckla verksamheten, säger Stefan Koskinen.

Medlarnas bud kom sent i söndagskväll och innehöll bland annat förslag om att skapa en arbetsgrupp, bestående av både fack och arbetsköpare, som skulle granska formerna för ett nytt avtal. Där­­emot fanns ingenting i budet som skulle innebära några förändringar i tarifflönesystemet menar arbets­köparsidan, så Almega sade nej.

– Vi har hela tiden gett medlarna uppslag till hur man skulle kunna börja modernisera kollektivavtalet. Men i det här förslaget fanns bara en arbetsgrupp som skulle analysera nuvarande system och det är inte tillräckligt, säger Stefan Koskinen.

Ett halvt dygn senare togs 250 Sekomedlemmar ut i strejk i främst Stockholm. Men också delar av älvtrafiken i Göteborg berörs av strejken. Och konflikten kan, enligt facket, bli långvarig.

– Vi står långt ifrån varandra i dag och det finns risk att det drar ut på tiden, säger Valle Karlsson.

Han påpekar också att om det handlar om att höja lönerna så är det bara för Almega att höra av sig till facket. Men Seko vill däremot inte att enskilda arbetare får mer pengar på bekostnad av andra enligt de avtal som Almega vill få till.

– Vi är öppna för en dialog och är väldigt förhandlingsvilliga men just nu står det helt stilla. Det verkar som att facket vill ha kvar tariffsystemet till varje pris. För våra företag är det här en ren överlevnadsfråga, Seko måste visa lite vilja när det gäller moderniseringar av avtalen, säger Stefan Koskinen.

Vad som händer de kommande veckorna vill varken Seko eller Almega spekulera i, bägge parter är dock överens om att det för tillfället råder dödläge i förhandlingarna och att strejken kan komma att fortsätta ett bra tag till.