Debatten om förarlösa flygplan, så kallade drönare, har tagit ordentlig fart i USA de senaste månaderna. Nu är det inte bara den amerikanska militärens användning utomlands som kritiseras, motståndet växer även mot den ökade användningen inom landets egna gränser.
Förarlösa flygplan, så kallade drönare, användes av USA redan under Vietnamkriget, men de senaste tio åren har utvecklingen gått fort i ”kriget mot terrorismen”. Enligt den amerikanska tankesmedjan New America Foundation har upp till 2 700 personer dödats vid drönarattacker i länder som Afghanistan, Pakistan och Jemen sedan 2004. Många av dem som dödats har varit civila, vilket väckt stor avsky runt om i världen.
De förarlösa flygplanen styrs från baser i USA och används i betydligt större utsträckning nu än under den förre presidenten, republikanen George W Bushs tid vid makten.
Det som väckt den största debatten i USA är utvecklingen av användandet av drönare i vanligt polisiärt arbete på hemmaplan.
Frida Stranne är universitetslektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och hon forskar i amerikansk säkerhetspolitik.
– Diskussionen om drönare har aldrig varit lika påtaglig som nu. Visst har det funnits kritiska röster även tidigare, men då har det alltid rört sig om en internationell prägel. Nu handlar det väldigt mycket om användandet inom USA, säger hon till Arbetaren.
Nyligen tillkännagav nämligen New Yorks borgmästare Michael Bloomberg att drönare snart kan komma att kontrollera säkerheten på gatorna i jättestaden. Uttalandet har fått många kritiker att tala om det ultimata övervakningssamhället.
– Jag tror att vi bara sett början av vad de här kan användas till. Visserligen känns det som att kritiken fått mer utrymme i media, men ju mer kostnadseffektivt det är ju mer kommer vi nog att få se drönare som utför bland annat gränsövervakningen i USA, säger Frida Stranne.
Redan i dagsläget tillåter USA:s Högsta domstol polisen att använda obeväpnade drönare för att spana på till exempel marijuanaodlingar eller vid gränsbevakningen mot Mexiko. För två år sedan skickades ett obemannat flygplan upp i luften över delstaten North Dakota för att söka efter boskapstjuvar.
Samtidigt som debatten skapar stora rubriker, protesterna blir fler och kritikerna varnar för utvecklingen mot ett allt mer integritetskränkande övervakningssamhälle, så finns också en mäktig industri på andra sidan som hoppas på fler lagändringar vilka öppnar för ökat bruk av drönare. Lobbyorganisationer pratar om att en ökad användning skulle leda till tiotusentals nya jobb och en omsättning på omkring 80 miljarder kronor för industrin bakom utvecklingen. Samtidigt har det inom kongressen bildats en parlamentarisk grupp med 60 medlemmar, vilken arbetar för ökade polisiära befogenheter.
Svenska försvarskoncernen Saab är ett av bolagen som hoppas kunna ge sig in i den nya drönarbranschen i USA. I en intervju med Svenska Dagbladet säger Mats Palmgren, ansvarig på Saab, att företagets förarlösa helikopter, Skeldar, kan användas till allt från gränsövervakning, kontroll av smuggling till att identifiera vägbomber i konfliktområden.
Saab var även med och skänkte pengar till lobbyorganisationen Association for Unmanned Vehicle Systems, AUVS, i förhoppning om att snabbare lagändringar som skulle göra det lättare att komma in på den amerikanska drönarmarknaden.
Härom veckan kom dock hård kritik mot utvecklingen. Den demokratiske senatorn Al Franken påtalade i ett uttalande till den amerikanska nyhetssajten The Verge att USA måste göra betydligt mer för att förebygga att förarlösa flygplan används till att kränka medborgarnas privatliv. Flera rättsexperter i landet har också talat om osäkerheten som drönare kan skapa för bland annat flygtrafiken i landet och hur informationen som lagrats under drönarspaningar ska hanteras.
– I och med att frågan synliggörs allt mer så börjar amerikanerna även se konsekvenserna av användningen av drönare, det tror jag gör att kritiken vuxit. Det skapar även bilder av hur människor som försöker ta sig till USA har det, säger Frida Stranne.