Säpo gjorde sig skyldigt till allvarliga fel när de lämnade ut namn på sina tipsare till Arbetaren. Det menar Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.
– Det här är högst graverande. Ur ett säkerhetspolisiärt säkerhetstänk är det katastrofalt att uppgiftslämnares namn kommer ut, eftersom det kan skrämma framtida tipsare att kontakta dem. En grundförutsättning för att få tips är ju att de ska kunna garantera tipsares anonymitet, säger Janne Flyghed.
Vilka rutiner har Säpo för vilken information de kan ge ut?
– Det sker individuella prövningar om vilka uppgifter som ska lämnas ut. Enligt vilka kriterier och hur dessa rutiner går till är de väldigt förtegna om. Min uppfattning utifrån hur det sett ut historiskt och internationellt är att de hellre alltid mörkar för mycket än för lite, för att inga känsliga uppgifter ska råka komma ut. Men om de nu lämnat ut namn på tipsare av misstag så tyder det ju på att de inte har så strama rutiner för vad som ska mörkas i de offentliga handlingarna. Det låter väldigt amatörmässigt.
Har du som forskare blivit nekad att få ut uppgifter från Säkerhetspolisen?
– Jag nekades när jag försökte få ut statistik över hur terroristlagstiftningen använts. Det stoppades eftersom Säpo bedömde
att utlämnandet av sådana uppgifter skulle försvåra deras arbete.
Vilka uppgifter kan Säpo neka att lämna ut?
– Alla uppgifter som kan påverka pågående utredningar eller som kan motverka deras verksamhet. De kan neka att lämna ut uppgifter som avslöjar deras arbetsmetoder eller som kan förhindra deras samarbete med personer, som exempelvis tipsare och uppgiftslämnare. För Säkerhetspolisen är det här även en trovärdighetsfråga, om deras arbetsmetoder avslöjas kan det ju försvåra för dem att arbeta tillsammans med andra länders säkerhetstjänster. Det är därför en sådan här blunder är högst exceptionell.