Signerat

Att vara ledsen och sorgsen ingår i livet

Illustration: Jens Reuterberg

Skurhinksrapport del 6

De gav mig mina mediciner med de vackra, sorgsna namnen. Sobril, Saroten, Mogadon, Theralen. Den sista droppar man i ett glas med vatten och dropparna stelnar till inflammerade pärlor. Det smakar bittert. Sen blir munhålan okänslig och man slipper tänka på luften man andas. 

Åsa Nelvin


Åsa Nelvin,
var en fantastisk poet. Åsa Nelvin, tog sitt liv. Stig Dagerman, var en fantastisk författare. Stig Dagerman, tog sitt liv. Erika, var en älskad dotter. Erika, tog sitt liv. Stig, var en älskad make. Stig, tog sitt liv. Självmord. Att avsluta livet på egen hand. Att inte orka leva. Att livet är hopplöst. Livet som en mardröm och fiende. Det är sorgligt att tänka på. Varför skriver jag om självmordet i en Skurhinksrapport en strålande sommardag? Det som gör ont går aldrig på semester. Sommaren är en svår tid för många människor och för vården är det en tid av ökad stress, brist på personal och ledsna och sjuka människor finns omkring oss alltid hela tiden. I vårt stressade kon­sumtions­samhälle där vi springer omkring i ett ekorrhjul av krav, förväntningar och reklambilder över lycka, framgång och ”det goda livet”, är det lätt att både tappa tron på sig själv/bort sig själv och inte hinna med att lyssna och känna in vad som pågår. Gå in i den berömda väggen, få en utmattningsdepression. Hur det gick till att depression som är ett livshotande tillstånd, blev en ”lyxdiagnos” och ”bara att ta sig i kragen”, orkar jag inte riktigt tänka på.

Ryck upp dig!

Sen är en medmänniska död, för att det inte handlade om att ”rycka upp sig”, det handlade om att lida för mycket inuti. Det syns inte på utsidan hur man mår inuti. Sen när det är för sent så sitter anhöriga, vänner och andra berörda där med sina sorgsna och tunga frågor.

Varför skriver jag om så tunga saker den vackraste sommardagen? Solidaritet och människokärlek tar man aldrig semester ifrån. ”Solidaritet är inte förhandlingsbart”, som Kristian Lundberg skriver i diktsamlingen Hardcore.

Stig Dagerman som såg tidningen Arbetaren som sitt hem dog 1954. Åsa Nelvin dog den 18 augusti 1981. Snart är det hennes födelsedag och då kommer de som älskade henne minnas den vän som inte orkade leva.

Ja, solidariteten kan hämta styrka och kraft ur den sköra och viktiga insikten om att livet är ändligt och att fina, rika människor inte finns bland oss länge. Varje dag väljer människor att ta sina liv. En solidarisk människa dömer inte, en solidarisk människa ställer frågan – Varför?

Det är den frågan som skiljer de hårda och de mjuka människorna åt. Det är den frågan som avgör hur mycket resurser vi ger psykiatrin. Varförfrågan, är skillnaden på liv och död. 

Solen är lika varm ändå, det finns liksom ingen motsats, i att njuta av solen och bry sig om, eller hur?

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984