Reportage

Vintertrötthet beror på ljuset

Foto: Cristof Stache/Scanpix

En stor del av Sveriges befolkning känner sig nedstämda och trötta under de mörkaste vintermånaderna, något som beror på avsaknaden av dagsljus. I värsta fall kan det leda till depression. Det bästa botemedlet är promenader i förmiddagssol och träning.

Väckarklockan ringer och när du öppnar ögonen möts du av ett nästan lika kompakt vintermörker som när du blundade. Det känns omöjligt att gå upp och gå till jobbet. När du väl tvingat dig upp och tagit dig till arbetet känns det ändå som om sömnen inte riktigt vill gå ur kroppen trots att du egentligen inte sovit mindre än vanligt. Kanske känner du dig lite mindre glad och en ovanligt liten lust att träffa folk. Då kan du till att börja med konstatera att du är normal. Tillståndet kallas vintertrötthet och är vår kanske vanligaste folkåkomma. 

– Bor man långt ifrån ekvatorn stiger man upp när det är mörkt ute. Äter frukost i dämpad belysning, går till jobbet och hamnar sedan långt inne i en huskropp utan tillräckligt med dagsljus,  säger Thorbjörn Laike, docent i miljöpsykologi.

De flesta psykiska tillstånd är relativt jämnt fördelade över världen. Men vintertrötthet och årstidsberoende depression är ett
fenomen som bara existerar i länder långt från ekvatorn. Anledningen är, enligt Thorbjörn Laike vid KTH i Lund, huvudsakligen brist på ljus.

– Vi behöver ljus via ögonen, framför allt morgonljus. Där finns fotokänsliga receptorer, kopplade till tallkottkörteln som producerar sömnhormonet melatonin. När ögat träffas av ljuset blockeras produktionen och i stället ökar produktionen av kortisol.

Kortisolet är det hormon som väcker oss på morgonen, men om vi inte får tillräckligt med ljus blir processen störd och kroppen kommer inte riktigt igång som den ska. 

Det här är något som arbetsgivare och arkitekter måste ta med i beräkningen, säger Thorbjörn Laike. 

– Generellt är ljuskunskapen inte bara bland arbetsgivare, utan även bland arkitekter relativt låg. Här finns väldigt mycket att göra. Det man kan göra själv är att försöka komma ut på förmiddagen.

Över hälften av Sveriges befolkning brukar i studier uppge att de känner sig trötta och nedstämda under årets mörkaste period. Tio procent, varav en majoritet är kvinnor, känner att de får svårt att klara av jobbet. Runt tre till fem procent har till och med så svåra besvär att de diagnosticeras med säsongsbunden depression.

Enligt psykologen Jenny Klefbom är symptomen på en sådan depression är just att tröttheten infinner sig vid en viss årstid. 

– Är det så att man känner av de här symptomen är det bra att ha ett jobb som ger tillgång till ljus. Man bör kanske inte arbeta som gruvarbetare, men även skiftarbete är tydligt förenat med stora hälsorisker.

Jenny Klefbom ställer sig kritisk till ljusterapin som behandlingsmetod. Även om forskningen kunnat visa att en del upplever det som behagligt för stunden med ljusterapi, så har man inte kunnat belägga att det egentligen ger någon symtomlindring.

– Det finns inget tydligt belägg för att det fungerar. Men det finns inget som hindrar att man gör det om man trivs med det. Det jag är skeptiskt mot är att privata vårdgivare som försöker slå mynt på det. Skattepengar ska inte gå till vård man inte vet fungerar.

Men det finns andra saker som kan lindra besvären. Viktigast är att försöka vara ute så mycket som möjligt, men också att motionera.

– Fysisk aktivitet är ofta mer verksamt än de flesta psykofarmaka. Egentligen borde fler ordineras att röra på sig istället för att få medicin utskriven.

En grundregel är att lyssna på sin egen kropp. Är det så att man känner sig orkeslös under vintern bör man försöka inrätta sitt liv efter ett lugnare tempo. Se till att hålla en jämn dygnsrytm och hålla på mattider och inte ta på sig mer än vad man orkar.

– Vet man att man har problem vissa tider på året att man ser till att planera sitt liv efter det. Så att man tillåter sig att gå i ide lite grann. 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp