Ledare

Herrskap och tjänstefolk

Tjänstefolket är på väg tillbaka in i svenska hem. Naturligtvis har de funnits där hela tiden, i överklassen och de allra högsta lagren av medelklassen. Oftast är det unga kvinnor från andra länder som arbetat för låga, svarta löner. RUT-avdraget som alliansregeringen införde för några år sedan sades syfta till att komma åt de svarta […]

Tjänstefolket är på väg tillbaka in i svenska hem. Naturligtvis har de funnits där hela tiden, i överklassen och de allra högsta lagren av medelklassen. Oftast är det unga kvinnor från andra länder som arbetat för låga, svarta löner.

RUT-avdraget som alliansregeringen införde för några år sedan sades syfta till att komma åt de svarta lönerna, man utgick från att praktiken redan fanns, nu gällde det att öka viljan att ge staten sin del.

Uppenbarligen är inte det hela bilden, när man ser till effekterna av RUT och ”pigdebatten”.

Vad RUT gjorde var att sätta idéer i huvudet på människor i den lägre medelklassen. Att så demonstrativt slå fast att nu finns ett vitt, lagligt alternativ subventionerat av staten, har fått mer än några få dubbelarbetande småbarnsföräldrar med nyinköpt villa för några miljoner och ett sommartorp, som skriker efter renovering, att överväga att hyra någon som städar hemmet. Vore det verkligen så farligt – tänk om man skulle…

Det är jobbigt att få vardagen att fungera med arbete och små barn, det vet alla föräldrar. Tiden räcker sällan till.

Det man gör om man tar steget till att låta någon annan sköta ens hushållssysslor mot betalning fast man är fullt kapabel att utföra dem själv är att acceptera en uppdelning i herrskap och tjänstefolk. De allra flesta uppvisar kanske inte samma högdragna nyrika förakt som en känd modebloggare nyligen gjorde uttryck för i en utskälld bloggpost om sin förrymda polska barnflicka. Många vill snarast urskulda sig, de har ju så lite tid, det blir så stökigt annars, så farligt är det väl inte…

Oavsett attityd ingår normaliseringen av fenomenet tjänstefolk i en utveckling som går ut på att forma bredare skikt av medelklassen till små borgare. Man ska äga sin bostad, placera pensionspengarna på börsen, ta in offerter och upphandla allt från elabonnemang till tv-leverantör, som vore hushållet ett företag. Anställda är bara nästa steg.

Att tro att detta inte är uttänkt är naivt. Även om det naturligtvis delvis handlar om att tillmötesgå kärnväljarnas önskemål om billigare hemhjälp, så bör den ideologiska dimensionen inte underskattas.

När Margaret Thatchers regering sålde ut allmännyttan i Storbritannien på 1980-talet var det uttalade syftet att få folk att låna till sitt boende och ge dem ett egenintresse av att stödja en lågräntepolitik – det vill säga en politik som motverkar fackens krav på inflationsdrivande löneökningar.

När George W Bush regering gjorde det enklare för USA:s låginkomsttagare att ta bostadslån var det för att Vita Huset såg ett egenvärde i att människor upplevde hur det kändes att ha egendom. Hur det känns att få den berövad blev de snart varse när finanskrisen slog till.

”Jag älskar att äga” löd en moderatkampanj på 00-talet, men för de flesta är ägandet bedrägligt. Lägenheten är pantsatt hos banken, tjänstefolket subventioneras av staten. Det nya sättet att tänka, att skilja på folk och folk, på den som skurar och den som betalar – det rotar sig likafullt.

Och allra mest påverkas de där små barnen som ofta är anledningen till att även den som inte är uppväxt i överklassens lilla sociala bubbla lockas att utnyttja RUT. Tjänstefolk blir något normalt. Själva tillhör de herrskapet.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga