EU-parlamentet beslutar om många viktiga och övergripande lagar om miljö och klimat. Det är inte bara vilket parti man väljer på söndag utan även vem man röstar på som kommer att påverka miljö- och klimatarbetet i EU-parlamentet, Sverige och världen.
För att guida väljarna har Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, kartlagt de sittande parlamentarikernas miljöarbete. SNF har även gått ut med tolv krav till de fem toppnamnen bland de åtta partierna som är representerade i EU. De har fått tre svarsalternativ; ”instämmer”, ”vet ej”, eller ”instämmer inte”.
– Att utsläppen av växthusgaser minskar med 40 procent till år 2020 är ett viktigt krav. Att EU ska stödja utvecklingsländer med teknologi och finansiering så att de kan minska utsläppen lika mycket som EU, är en annat. Dessutom tycker jag att kravet på att substitutionsprincipen stärks i EU:s kemikalielagstiftning är mycket viktigt, så att tillstånd inte ges till farliga kemikalier om det finns mindre farliga alternativ, säger SNF:s EU-handläggare Svenne Junker.
Organisationen Klimataktion, vars främsta mål är att minska växthusgaserna, höll i förra veckan en utfrågning som kretsade kring vilka mål EU ska sätta i klimatarbetet och hur dessa mål ska uppnås.
Under utfrågningen var Zaida Catalán, MP:s femtenamn, för en 40-procentig minskning. Vänsterpartiets tredjenamn, Mikael Gustafsson, ansåg att ett 40-procentigt utsläppsmål är rimligt förutsatt att ett klimatavtal nås i Köpenhamn. Han betonade rättviseperspektivet; att fattiga delar av världen inte ska bekosta den rika världens utsläpp och att glesbygdsbor och lågavlönade i Sverige ska kompenseras, om bensinskatten höjs. Sofia Arkelsten, M, tyckte att ett 30-procentsmålet ska sättas och ansåg att inte mer än en tredjedel av minskningarna ska komma ifrån de fattiga länderna. Även Kristdemokraternas andranamn Sofia Modigh och Socialdemokraternas Hillevi Larsson var för 30-procentiga utsläppsminskningar och Hillevi Larsson ville att klimatbiståndet till den fattiga världen skulle ökas rejält.
Svaren på SNF:s tolv krav visar att Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de partier som ställer högst krav på EU:s miljöarbete, likaså Centerpartiets förstanamn EU-parlamentarikern Lena Ek. Socialdemokraterna står i det stora hela bakom kraven men svarar genomgående, ”vet ej”, på kravet att EU ska stödja utvecklingsländer med teknologi och finansiering så att utsläppen minskar lika mycket som i EU fram till 2020. ”Vet ej” var även svaret på hur man ska förhålla sig till kravet att EU måste sätta upp bindande mål om att halvera energianvändningen till 2030 jämfört med 2005. Enligt Svenne Junker, SNF, är Moderaterna det parti som verkar minst engagerat i miljöfrågorna.
När det gäller frågan om hur klimatmålen ska nås gick åsikterna isär under Klimataktions utfrågning. Martin Andreasson, FP, ville att EU:s största budgetpost, jordbruksstödet, skulle avvecklas och att pengarna i stället skulle satsas på klimatinvesteringar. Handeln med utsläppsrätter, effektivisering av det europeiska järnvägsnätet och en satsning på miljövänlig energi var Roger Tiefensees, C, förslag. Mikael Gustafsson, V, föreslog höjd skatt på flyg- och köttkonsumtion och Roland Tord, Junilistan, vill satsa på vågkraft och elbilar.
I Naturskyddsföreningens genomgång av de sittande EU-parlamentarikerna är Gunnar Höökmark, M, och Nils Lundgren, Junilistan, de politiker som oftast har röstat till nackdel för miljön.