Bildandet av en ny israelisk regering dröjer. Avigdor Lieberman, som beskrivits som en israelisk Jörg Haider, uppvaktas av de två största partierna Likud och Kadima. Vänstern gick bakåt i förra veckans val.
De två största partierna i valet, Kadima och Likud, har sedan förra veckan förhandlat med varandra, med Avigdor Liebermans Yisrael Beiteinu som blev tredje största parti, liksom med andra viktiga partier. En rad tänkbara koalitionskombinationer finns. Högerblocket, med Likud i täten, tog sammanlagt 65 mandat av 120 möjliga, mitten-vänsterblocket med Kadima i ledningen fick 55.
Men det är inte självklart att det antingen blir en högerkoalition eller en mitten-vänsterkoalition. För inom högern finns både religiösa och mer sekulära partier, vilket gör det svårare för Likudledaren Benjamin Netanyahu att bilda en ren högerregering. Lieberman ingår i högerblocket, men ställer bland annat flera sekulära krav för att ingå i en koalitionsregering, krav som religiösa partier i högerblocket motsätter sig.
I måndags rapporterade Jerusalem Post att mittenpartiet Kadima godkänner Yisrael Beiteinus villkor för att ingå i en koalitionsregering, utom det kontroversiella kravet på en lojalitetsed, som om den blev verklighet skulle tvinga alla medborgare att svära trohet till den israeliska staten.
Samtidigt har Obama-administrationen gjort klart att det man helst ser är en koalition med Kadima och Likud, enligt Haaretz. En sådan skulle kunna bli verklighet, men enligt Kadima bara om en form av roteringssystem anammas. Enligt den tanken skulle Kadimas ledare Tzipi Livni och Netanyahu turas om med att vara premiärminister.
Förlorare i förra veckans val var den israeliska vänstern. Labor och vänsterpartiet Meretz gick bakåt då många väljare gick över till Kadima. Trots det dystra läget för den israeliska vänstern menar vissa att valet kan bli en vändpunkt:
– Det är just denna situation, och den förväntade koalitionens alarmerande extremistiska anstrykning, som kanske till slut kommer att få liv i vänstern eller det så kallade fredslägret, skriver Galia Golan, professor vid Hebrew University i Jerusalem och aktiv i fredsrörelsen Gush Shalom i det palestinsk-israeliska nyhetsbrevet Bitterlemons.
Journalisten Gideon Levy, känd för sin skarpa kritik av den israeliska ockupationen, menar dock att vänstern kommer att fortsätta vara irrelevant tills dess att den tar ställning till sionismen som politiskt begrepp. Vänstern i bred bemärkelse, menar han, har varit otydlig i frågor som bosättningar, huruvida den israeliska staten ska definieras som judisk eller inte, och har inte tagit ställning mot Israels krig i Libanon och Gaza. Det som krävs är antingen en omdefiniering av sionismen, eller ett avståndstagande från den som den i dag ser ut:
– Den som vill ha en israelisk vänster måste säga ”nog nu” till sionism, den sionism som högern har tagit full kontroll över, skriver han i Haaretz.
President Shimon Peres förväntades senare i veckan ge besked om vem han anser ha bäst förutsättningar att bilda regering. Detta efter att ha talat med de olika partiernas representanter.