Inrikes

”Klimatarbetet kräver genusperspektiv”

Män konsumerar i snitt 20 procent mer energi än kvinnor, visar en ny studie. Samtidigt är kvinnors inflytande över energisektorn så lågt att forskare kallar läget för ”en stark obalans”.

Enligt forskarna Annika Carlsson-Kanyamas och Riitta Rätys rapport Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning förbrukar ensamstående män i Sverige i snitt 20 procent mer energi än ensamstående kvinnor. Trots att det också finns en inkomstrelaterad skillnad – den som har mer pengar gör också av med mer energi – består könsskillnaden och tycks inte jämna ut sig i yngre generationer. De största skillnaderna finns i bränsleförbrukning och bilinköp – medan kvinnor lägger 25 procent av sin totala energiförbrukning på transporter tar samma kategori upp 40 procent av männens totala förbrukning.

– Män köper fler bilar, men framför allt kör de mer, vilket kräver mer bränsle, säger Annika Carlsson-Kanyama.

Den post där kvinnor gör av med något mer energi är förbrukningsvaror och kläder. I Annika Carlsson-Kanyamas och Riitta Rätys rapport dras slutsatsen att man för att hjälpa kvinnor att leva mer energieffektivt bör hitta sätt att lättare bedöma varors och tjänsters energibelastning, medan män framför allt behöver styrmedel som kan minska deras energianvändning inom transportkategorin.

– Om man räknar om energiförbrukningen i koldioxidutsläpp blir skillnaderna ännu större, säger Annika Carlsson-Kanyama, som menar att det behövs ett tydligare genusperspektiv i klimatarbetet.

Studien ger också en överblick över kvinnors respektive mäns makt i energiföretagen.

– Det finns en stark obalans i hur män och kvinnor är representerade i beslutsfattande positioner i energisektorn. Samtidigt är besluten som fattas i den här sektorn väldigt avgörande för hur väl vi kan lyckas med att minska utsläppen av växthusgaser, säger Annika Carlsson-Kanyama.

I snitt är 17 procent av alla styrelseledamöter i de 165 studerade företagen kvinnor. 11 företag hade mer än 40 procent kvinnor i styrelsen, men i 52 av energibolagens styrelser fanns inte en enda kvinna.

– Kvinnors representation i styrelser är en viktig jämställdhetsfråga, men det är också en klimatpolicyfråga, eftersom kvinnor enligt flera undersökningar tar klimatförändringarna på större allvar än män. Det är inte omöjligt att de här olika uppfattningarna får genomslag i beslut om att till exempel investera eller inte investera i energibesparingsåtgärder eller förnybar energi.

Studien har tagits fram av Försvarets forskningsinstitut på uppdrag av Energimyndigheten.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984