Inrikes

Mindre vård till fattiga

Nedskärningar på upp emot 30 procent på vårdcentraler i förorter med de största folkhälsoproblemen. Och mer resurser till primärvård i områden där invånarna mår bäst. Effekten av Vårdval Stockholms nya ersättningssystem oroar många inom vården. – De svaga i samhället får stå tillbaka för dem som lättare tar sig fram i sjukvården, säger Elisabet Svensson, verksamhetschef på Vårby Vårdcentral.

I juni släppte Landstinget sin årliga folkhälsoundersökning ”Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv”. Den visar att boende i Danderyd, Täby och andra välbeställda delar av länet mår mycket bättre fysiskt och psykiskt än de som bor i fattigare förortsområden, som norra Botkyrka. Sämst mår kvinnor i Rinkeby/Kista, där bara 54 procent av kvinnorna uppskattar att deras hälsa är god. Dessutom ökar klyftorna mellan rika/friska och fattiga/sjuka alltmer.

Ungefär samtidigt fattades ett beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden om de nya ersättningsnivåerna i det borgerligt styrda Landstingets satsning från nästa år, Vårdval Stockholm. Beslutet innebär att de extraresurser för primärvården som vårdcentraler i utsatta områden tidigare kunnat ta del av kommer att dras in, samtidigt som ett socio-ekonomiskt index som ytterligare kompenserat dessa vårdcentraler slopas. Ersättningsnivåerna ska från årsskiftet, när Vårdval Stockholm införs, bli lika för vårdcentraler i alla områden. Den enda kvarvarande variabeln blir ålder, där ersättningsnivåerna stiger kraftigt för personer över 65 år, vilket gynnar vårdcentraler i områden där folk lever längre.
– Resultatet blir att de mer välbärgade områdena kommer att få mer ersättning, medan de mindre välbärgade områdena kommer att få mindre, säger Bill Eriksson, kommunikationsdirektör på Stockholms Läns sjukvårdsområde, SLSO.

En preliminär beräkning som tjänstemän på SLSO gjort, visar att vårdcentraler i områden som Danderyd och Täby kan förväntas få mellan 3 och 6 procent högre budget, medan vårdcentraler i Norra Botkyrka och på Järvafältet kan få budgetminskningar med ända upp till 30 procent. Om SLSO ska kunna behålla samma ersättningsnivåer som idag måste verksamheten förändras kraftigt, bland annat genom fler och kortare besök per läkare, och genom att fler aktivt listar sig hos en vårdcentral.
Fittja vårdcentral, som länge jobbat aktivt med förebyggande arbete mot områdets unga men fysiskt och psykiskt utsatta befolkning, beräknar behöva minska sin budget för nästa år med runt 30 procent. Helena Josefsson, verksamhetsledare på Fittja Vårdcentral, kallar beslutet för en katastrof.
– Våra patienter är ofta svårt kroniskt sjuka fastän de är unga. Många kommer aldrig att passera 65 år. Nu går pengarna i stället till dem som har svenskt ursprung och ofta är friskare – även om de är över 80 år, säger hon.

Eva Olsson, verksamhetschef på privatdrivna Storvretens vårdcentral i Botkyrka, bekräftar den bilden. Bland de 12 000 patienterna i Storvretens upptagningsområde är 10 500 mellan 6 och 65 år, den grupp som får lägst ersättningsnivå trots att många har svåra hälsoproblem. Endast 300 personer är över 75 år, den grupp som får högst ersättning.
– Konkret så kan vi se att det blir oerhört svårt för oss att jobba med prevention från nästa år eftersom vi inte kommer att kunna behålla så många sjuksköterskor. I det långa loppet, om vi inte tidigare kan ta itu med problem som begynnande övervikt, så kommer människor att insjukna 10-15 år tidigare i kärlkramp och diabetes, säger hon.

Elisabeth Svensson, verksamhetschef på Vårby vårdcentral, påpekar att det är orimligt att förvänta sig att det ska gå lika snabbt att behandla patienter i Vårby som i Danderyd. Liksom övriga verksamhetschefer som Arbetaren talat med menar hon att den extra ersättning för besök med tolk, som i det nya systemet ska kompensera för det borttagna socio-ekonomiska indexet, inte alls motsvarar den extra tidsåtgången.
– I välbeställda områden, med högre utbildningsnivåer, vet de flesta vad de har för fel, och kan kommunicera det direkt. Men här fungerar det inte med korta besök – symptomen är ofta diffusa. De som har svårt att göra sig förstådda på svenska drabbas hårdast, säger hon.

Anders Olsson, vid hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, har liten förståelse för kritiken. Han menar att dagens system, inom vilket vårdcentraler kunnat förhandla sig till olika lösningar som innebär stora variationer mellan ersättningen till olika vårdgivare, är orättvist. Utöver att vårdcentraler i svårarbetade områden haft högre ersättningar, förekommer även skillnader mellan vårdcentraler inom exempelvis innerstaden, påpekar han.
– Det är inte säkert att det är motiverat att vårdcentralerna har de intäkter som de har i dag. De som får mindre betalt måste göra något åt sättet de arbetar på, säger han.
Fittja vårdcentral har redan har en av de högsta listningsgraderna, och verksamhetschefen Helena Josefsson menar att fler och kortare besök, som också premieras, inte är möjligt i området.
– De pratar om vård på lika villkor, men vems villkor handlar det om? Man måste våga se vilka som är sjukast.
Det moderata sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt har avböjt kommentarer till Arbetaren.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Se kriminella möta blockader

 

Fyll i din mejladress så skickar vi länk till videoreportaget 👇

Klicka här för att stänga