Sjuksköterskornas fackförening Vårdförbundet har på senare år blivit något av en symbol för att individuell lönesättning, snarare än kollektiva förhandlingar, kan ge stora löneökningar. Men det som under speciella förutsättningen drev upp genomsnittslönerna väcker nu allt fler ifrågasättanden.
Länge förknippades sjuksköterskor med väna, självuppoffrande kvinnor, fyllda av ett kall snarare än arbetande för sin försörjning. I sjukvårdens strikta hierarkier var de också tydligt underställda läkarna. Detta var förstås bekvämt för arbetsgivarna, som på så vis kunde ställa stora krav på systrarna utan att betala höga löner. Detta trots att det i princip alltid rått brist på sjuksköterskor, och brist ska ju enligt ekonomerna leda till löneökningar.
I takt med att vården byggdes ut, yrket professionaliserades och fackliga organisationer bildades började också krav ställas. Men det dröjde ända till 1980 – storkonfliktens år – innan sjuksköterskor strejkade i Sverige. Större och renodlade sjuksköterskestrejker dröjde till 1986 och den sju veckor långa strejken 1995/96 – den längsta vårdkonflikten i Sveriges historia. Vårdförbundets krav var då 5 000 kronor mer i månaden. Men i stället för kraftiga lönepåslag skrev förbundet, under ledning av Eva Fernvall, på ett femårigt avtal som inte gav några generella lönepåslag utan blev ett genombrott för individuell lönesättning. Uppgörelsen ledde till en svekdebatt. Många medlemmar var gruvligt missnöjda. När de lokala förhandlingarna sammanfattades på hösten 1996 hade de i genomsnitt gett knappt 1100 kronor i löneökning.
Men löneökningarna för sjuksköterskor fortsatte öka relativt snabbt under flera år, och i efterhand betraktas Vårdförbundets individuella lönestrategi ofta som framgångsrik. Lönespridningen ökade kraftigt, och tack vare bristen på sjuksköterskor främst i storstäder kunde individuella strategier som att byta jobb ofta leda till stora lönelyft, medan de som stannade kvar på samma arbetsplats hade svårt att hänga med lönemässigt.
Eva Fernvall och förbundsledningen fortsatte på samma väg och har nu ett i princip sifferlöst avtal, utan tidsbegränsning och utan generella lönepåslag. Det enda som regleras är att lönerna i genomsnitt ska öka med två procent per år.
De senaste åren har sjuksköterskorna hamnat efter exempelvis undersköterskor, även räknat i kronor. Individuella lönesättning, som av Eva Fernvall ofta beskrivits som en allmänt framgångsrik lönestrategi, är det förmodligen bara under vissa omständigheter.
Nu har många sköterskor tröttnat på de sifferlösa avtalen. Även den nya ordföranden, Anna-Karin Eklund, inser detta.
– I år är det upp till bevis. Nu är det ett test på vilken sorts avtal arbetsgivarna vill ha. Fungerar det inte måste vi omvärdera avtalet och satsa på vanliga, traditionella förhandlingar, sade hon till Dagens Nyheter 14 juni.
Fakta / Massiv kvinnodominans
Snittlön: 22900 (i landstingen)
Könsfördelning: 92 procent kvinnor.
Antal i Sverige: Vårdförbundet har 98000 yrkesverksamma medlemmar. Utöver sjuksköterskor organiseras även barnmorskor, biomedicinska analytiker.
Placering på statustoppen: Plats 48 av 100.
Kuriosa: Den feminina ändelsen lever kvar och även män tituleras sjuksköterska eller ”syrra”.