Debatt

Avlyssningen hot mot demokratin

Den svenska regeringen driver idag krav på ökad kontroll och övervakning av medborgarna. Det hittills grövsta steget mot ett övervakningssamhälle är regeringens förslag – som ursprungligen lanserades av den förra, socialdemokratiska regeringen – att låta Försvarets Radioanstalt, FRA, avlyssna all telefon-, e-post-, fax- och SMS-trafik som korsar landets gränser. Förslaget om att kontrollera alla svenskars […]

Den svenska regeringen driver idag krav på ökad kontroll och övervakning av medborgarna. Det hittills grövsta steget mot ett övervakningssamhälle är regeringens förslag – som ursprungligen lanserades av den förra, socialdemokratiska regeringen – att låta Försvarets Radioanstalt, FRA, avlyssna all telefon-, e-post-, fax- och SMS-trafik som korsar landets gränser.
Förslaget om att kontrollera alla svenskars kontakter med omvärlden, och omvärldens kontakter med oss, strider mot grundläggande demokratiska rättigheter och riskerar att isolera Sverige från viktiga kontakter med omvärlden.
Att ni som är våra folkvalda representanter i Riksdagen ens kan överväga detta drastiska ingrepp mot mänskliga fri- och rättigheter finner vi, styrelseledamöter i Sveriges Författarförbund, oerhört skrämmande. Ni har inget mandat att läsa våra brev och avlyssna våra samtal. Det var inte för detta som vi valde er.

En portalparagraf i Författarförbundets stadgar är försvaret av yttrandefriheten. Men en yttrandefrihet värd namnet måste också innebära en rätt att yttra sig utan att bli avlyssnad. Den planerade övergången från övervakning av misstänkta till övervakning av alla är ett stort steg bort från rättssamhällets principer.
Idén att man med ny datateknik kan sålla hederliga medborgare från skurkar är, i bästa fall, enfaldig. Visst går det att få moderna dataprogram att reagera på stickord som ”bomber”, ”heligt krig” eller ”Al Qaida”, men endast riktiga amatörterrorister torde begagna sig av denna typ av klarspråk.
Med regeringens förslag kommer personliga uppgifter om tiotusentals eller hundratusentals hederliga och laglydiga medborgare att hamna i sekretesskyddade statliga databaser. Det kan gälla politiska aktiviteter eller djupt privat information om till exempel sjukdomar eller otrohet. Faran för att sådana uppgifter läcker ut ska inte underskattas. Många människor kommer att vara inblandade i datahanteringen. För hackare blir registren en verklig utmaning.
Risken för missbruk är enorm.

Vår egen svenska erfarenhet visar att de polisiära befogenheter som ska användas för bekämpande av allvarlig brottslighet missbrukas. Hela efterkrigstiden präglades av Säpos och IB:s jakt, ofta med illegala metoder, på människor med vänsteråsikter – människor som skulle registreras, bevakas och svartlistas. Idag är det förmodligen muslimer som kommer att drabbas mest av den islamofobi och terroristnoja som sveper över världens underrättelsetjänster.
Med de nya tvångsmedlen ändras förutsättningarna för politisk aktivitet och fritt åsiksutbyte. Sveriges Författarförbund har idag kontakter med hundratals författare som verkar i diktaturer. Många av dessa diktaturer samarbetar idag med USA:s och andra västliga underrättelsetjänster, däribland Sveriges. Författare i dessa länder har hittills kunnat meddela sig med svenska författarkolleger i förvissningen om att deras e-brev och telefonsamtal i varje fall inte avlyssnas av spioner i Sverige. Om ni driver igenom FRA-förslaget gör de av våra kollegor som arbetar under hot om förföljelse i hemlandet alldeles rätt om de slutar att skicka e-brev till oss.

Sommaren 2008 står Sveriges Författarförbund som värd för en stor internationell författarkonferens. Ska vi behöva varna de författare och översättare som vi tänker bjuda in för att nämna känsliga frågor i all korrespondens med oss?
Kan vi garantera att uppgifterna inte hamnar fel och missbrukas? Nej.
Vem vill kommunicera med Amnesty om spioner tar del av all korrespondens?
Hur ska de flyktingar som i Sverige sökt en fristad undan förföljelse våga ha kontakt med vänner, anhöriga och regimkritiker i hemlandet?

Vilken rätt har Riksdagen i Sverige att utsätta människor i andra länder för en långtgående övervakning och kontroll av deras brev och telefonsamtal?
Och vad säger näringslivet om att svenska spioner ges en möjlighet att extraknäcka som försäljare av affärshemligheter?
Förslaget att låta FRA kontrollera alla samtal som korsar Sveriges gränser utgör det hittills mest upprörande exemplet på den utveckling mot ett storebrorssamhälle som den hysteriska och USA-ledda kampen mot terrorismen hotar att leda till. Sveriges Författarförbund kräver att ni stoppar förslaget.

Styrelsen för Sveriges Författarförbund

Aimée Delblanc, Stefan de Vylder, René Vázquez Díaz, Christer Hermansson, Svenolof Karlsson, Katarina Kieri, Karl Lindqvist, Namdar Nasser, Anders R Olsson, Marie Louise Ramnefalk, Marie Peterson, Viveka Sjögren, Oline Stig, Eva Susso, Mats Söderlund (ordförande).

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984