Inrikes

Rekordvinster bäddar för hård strid

Sveriges ekonomi är stark. Den vilar på en tillväxt från förra året som var den näst högsta sedan 1970. Sveriges BNP växte förra året med hela 4,4 procent och företagen rapporterar rekordvinster. Sista kvartalet ökade storbolagens vinster med i snitt 26 procent.Varje löntagare genererar i dag 84 procent mer i vinst än för sju år […]

Sveriges ekonomi är stark. Den vilar på en tillväxt från förra året som var den näst högsta sedan 1970. Sveriges BNP växte förra året med hela 4,4 procent och företagen rapporterar rekordvinster. Sista kvartalet ökade storbolagens vinster med i snitt 26 procent.
Varje löntagare genererar i dag 84 procent mer i vinst än för sju år sedan, visar en undersökning i Dagens Arbete. I snitt tjänade storföretagen 268 000 kronor på varje anställd i fjol.
Med andra ord: förutsättningar finns för en hård lönekamp i avtalsrörelsen. Facken har rejält med pengar i strejkkassorna och kräver nu höjda lägstalöner och att gapet mellan kvinnors och mäns löner krymps.

Teknikföretagen är bland de företag som haft bäst vinstutveckling det senaste året. Trots det vill företagen ges möjligheten att lokalt sänka lönerna. Samtidigt ligger företagens direktörer i täten i löneökningskurvan. De har i sina egna löneförhandlingar fått upp lönen med i snitt 83 procent de senaste två åren, visar Dagens Arbetes granskning. Karl Olof Stenqvist, som är förhandlingschef hos branschorganisationen Teknikföretagen säger så här om företagens vinster och de höga chefslönerna:
– Visst påverkar det avtalsrörelsen. Det har en psykologisk effekt, får andra så får jag, tänker de. Det är svårare att göra ett avtal i en högkonjunktur än i en lågkonjunktur, kraven ställs högre.
Medan facken ställer krav på minskade löneklyftor har utvecklingen de senaste åren gått i motsatt riktning. Mellan åren 2002 och 2005 steg arbetarnas löner med i genomsnitt 10 procent, medan direktörslönerna steg med 56 procent, visar en sammanställning som LO gjort. Störst löneökning, 360 procent, hade Scaniachefen Leif Östling. Han hade en deklarerad inkomst 2005 på 25,8 miljoner kronor.

Även för arbetsgivarnas och fackets representanter har lönen skjutit i höjden. De högst avlönade tjänar nu upp till 18 gånger mer än de vars löner de förhandlar om. De tio högst avlönade arbetsgivarna tjänade i genomsnitt 178 343 kronor i månaden under förra året. Teknikföretagens vd Anders Narvinger ligger i topp med en inkomst på 334325 kronor i månaden. För de tio högst avlönade i facket är medelinkomsten 63 634 kronor i månaden. Högst på listan befinner sig Kommunals ordförande Ylva Thörn med en månadsinkomst på 77 560 kronor. Skillnaden mellan arbetare och tjänstemän ökar också. En tjänstemans lön var förra året dryga 27000 kronor i månaden, då tjänade en arbetare i genomsnitt 19 100 kronor i månaden. Sedan 1995 har tjänstemännens löner ökat med 3 500 kronor mer än för arbetarna. Statistiska centralbyrån konstaterar även att inkomstskillnaden mellan kvinnor och män har ökat under 2005. Kvinnors genomsnittsinkomst har ökat med 3 100 kronor och uppgår nu till 175 700 kronor, männens medelinkomst ökade med 4 700 kronor till ett snitt på 236 900 kronor.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984