Kultur

Regeringens momscirkus

Sedan januari 1997 har en 6-procentig kulturmoms gällt för kulturella tjänster, bland annat spelintäkter inom Sveriges scenkonstinstitutioner. Denna moms fick dock dras av, men med vissa begränsningar. Eftersom skattemyndigheterna i olika delar av landet tillämpade avdragsregeln olika kände sig flera institutioner orättvist behandlade. Göteborgsoperan drog frågan till Regeringsrätten och i juni 2006 kom domen som […]

Sedan januari 1997 har en 6-procentig kulturmoms gällt för kulturella tjänster, bland annat spelintäkter inom Sveriges scenkonstinstitutioner. Denna moms fick dock dras av, men med vissa begränsningar. Eftersom skattemyndigheterna i olika delar av landet tillämpade avdragsregeln olika kände sig flera institutioner orättvist behandlade. Göteborgsoperan drog frågan till Regeringsrätten och i juni 2006 kom domen som går ut på att enligt EG-rätten har institutioner som är skyldiga att betala moms också rätt att dra av ingående moms. Full avdragsrätt skulle gälla. Beslutet var retroaktivt på fem år, vilket innebar att en enorm summa, 320 miljoner kronor skulle återbetalas till landets teatrar, operor och andra institutioner som producerar scenkonst, 45 institutioner (siffror från Statens Kulturråd).

Ett exempel: för aktörer vid Sveriges regionala institutioner beskattas (sedan 2005) resor och boende. De flesta artister och skådespelare bor i Stockholm, Göteborg och Malmö. För till exempel Norrlandsoperan innebär det cirka 1 miljon kronor per år, pengar som med stöd i domen i Regeringsrätten återbetalades.
Regeringsrättens dom innebar alltså ett löfte om mera pengar för landets scener, och budgetar som lades inför 2007 planerades utifrån detta. Processen innebär att teatrarna överklagar tidigare momsbeskattning, och efter behandling av överklagandet oftast har rätt att få tillbaka de inbetalade pengarna.
Man kan säga att Göteborgsoperan vann slaget – men förlorade kriget.

Strax före jul gav den nya alliansregeringen uppdrag till Statens Kulturråd, som bland annat som ser över och fördelar statligt kulturstöd, ”att anpassa institutionernas verksamhetsbidrag till det ökade ekonomiska utrymme som blir följden av retroaktivt återbetald moms samt full avdragsrätt” (citat Kulturrådets rapport). Det handlade om att ”neutralisera effekterna av den förändrade avdragsrätten för moms”.
Regeringen satte, utan att veta hur teatrarna planerat sin budget eller vilka bidrag som sökts för 2007, en gräns till den 21 december; de som fått tillbaka sina pengar före detta datum skulle få behålla sina pengar medan de som ännu inte fått pengarna skulle få dessa inberäknade i denna ekonomiska ”bidragsanpassning”.

Den 19 februari kom Kulturrådet med sin svarsrapport till regeringen. Rådet är kritiskt till vad man kallar ”slumpmässigt utfall” av uppdraget. Det ”kännetecknas inte av den förutsebarhet och likabehandling som bör prägla bidragsgivningen” skriver man i sin rapport. Man föreslår helt enkelt att pengar som ännu inte utbetalats den 21 december ska betraktas lika de pengar som redan betalats ut.

Kulturrådet har genom enkäter till berörda institutioner undersökt hur ”neutraliseringen” skulle slå, och konstaterar att man i december hade gjort sina budgetar för 2007 utifrån det utlovade ökade ekonomiska utrymmet, och att ofta redan träffade avtal gjorts. Den 21 december återstod det fortfarande 18 miljoner icke utbetalade momskronor.
Kulturrådet har ändå försökt att göra vissa prioriteringar och omdisponeringar för att ge stöd till några få teatrar som råkat illa ut, men som man tycker behöver stöd. Och som svarat på enkäten på ett sätt som övertygat Kulturrådet att pengarna är svåra att avstå från. Detta kallar man att “kompensera anpassningen”. Gången ser alltså ut så här: man har betalat in sin moms, får den tillbaka, får sina bidrag “anpassade” för att neutralisera det ökade ekonomiska utrymmet. Och blir därefter kompenserad för detta.
Om man har tur.

Teater Giljotin tillhör de som slunkit ur fällan, och är alltså vinnare i moms och bidragslotteriet., berättar producenten Jasmine Wigartz-Göthman. Tack vare en snabbt inlämnad ansökan hann Giljotin få ut sina pengar, årets moms plus tre år retroaktivt, innan den 21 december, och besked man fått innebär att bidragsstorleken inte påverkas inför 2007. Däremot kommer ekonomin framöver inte att förbättras av momsdomen; nästa år anpassas bidragen för dem, liksom för alla andra, efter momsåterbetalningarna. Giljotin går med underskott och är beroende av bidrag från bland annat Kulturrådet och Stockholms kulturförvaltning.

Jasmine Wigartz-Göthman berättar att enkäten som kom från Kulturrådet innehöll frågor om vad man tänkt vika momspengarna till. En antydan kanske om att hänsyn skulle kunna tas till detta vid en bedömning om bidragsstorleken. Kulturrådet konstaterar också mycket riktigt i sin rapport att många teatrar uppger att pengarna använts till långsiktig investering i verksamheten.
Vissa mindre fria teatrar och grupper berörs inte av moms- och bidragsdiskussionen; många är momsbefriade ideella föreningar.
Stora förlorare är bland andra, vilket Kulturrådet också konstaterar i sin rapport, Orionteatern, Strindbergsteatern, Cirkus Cirkör och Moderna Dansteatern (alla i Stockholm), vilka inte fått sina pengar före 21 december.
Norrbottensteatern fick sina pengar just den 21 december – en dag försent. Hade man fått utbetalningen en dag tidigare hade man haft 3,2 miljoner kronor extra att stoppa in i verksamheten.
Göteborgs symfoniker hade ansökt om återbetalning av momspengarna i god tid men trots positivt beslut hos Skatteverket blev själva utbetalningen försenad och pengarna kommer att ”neutraliseras”. Det tidiga beslutet innebär dock att de kommer att beskattas som om de varit ett tillskott. Dubbla förlorare alltså.

Malin Dahlberg, ekonomichef på Cirkus Cirkör, vill trots det svarta läget inte räkna med att sista ordet är sagt. Cirkus Cirkör väntar på 1,7 miljoner i återbetald moms och har fått besked om en minskning av tidigare garanterade bidrag med 1,5 miljoner. Återstående 200 000 kommer att beskattas.
En hel del av verksamheten är planerad och avtal som inte kan brytas har gjorts, varför det blir knepigt att anpassa verksamheten till den nya situationen.
– Vi får försöka skära i verksamheter som inte är kontrakterade. Men vi har överklagat beslutet till Kulturrådet och hoppas fortfarande, säger Malin Dahlberg.

Cirkus Cirkör tillhör inte de institutioner som föreslås kompenseras för de negativa effekterna av neutraliseringen.
Strindbergsteatern och Orionteatern kanske får lite tur med hjälp av sina tungt lagda budgetar, de senare riskerar också enligt Kulturrådet att ”förlora sitt anseende” om de inte fullföljer bindande avtal som träffats.
Man kan konstatera att dansen kring dessa pengar – moms, återbetalningar, anpassning och kompensation för den – blivit ett kulturpolitiskt styrmedel. Vinna eller försvinna?
Den nya kulturpolitiken ser mer än något annat ut som ovilja.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984