xx

Slopad offentlig sektor ska befria oss

Jag – en kvinna och företagare i ”kulturella tjänster” – är en underutnyttjad tillgång i den svenska ekonomin. Det står på näringsminister Maud Olofssons hemsida. Därför ska regeringen satsa på kvinnors företagande. Framförallt är det företag inom utbildning, vård och omsorg som regeringen vill stärka. Möjligenheten att företaga inom de sektorerna är begränsade eftersom de […]

Jag – en kvinna och företagare i ”kulturella tjänster” – är en underutnyttjad tillgång i den svenska ekonomin. Det står på näringsminister Maud Olofssons hemsida. Därför ska regeringen satsa på kvinnors företagande. Framförallt är det företag inom utbildning, vård och omsorg som regeringen vill stärka. Möjligenheten att företaga inom de sektorerna är begränsade eftersom de drivs mest i offentlig regi, står i ett pressmeddelande.
På ett ytligt plan ser satsningen ut som en jämställdhetsfrämjande åtgärd. Samtidigt är den könskonserverande – såvida man inte ser till att också bryta könssegregationen och göra en ordentlig arbetsvärdering. En radikal åtgärd skulle kunna vara att satsa på mäns företagande i utbildning, omsorg och vård.

Jag misstänker att satsningen i stället blir en rejäl cementering av traditionell arbetsdelning. Och även om den offentliga sektorn privatiseras är det tveksamt om mer pengar kommer att finnas där. Kvinnor förväntas att, till ännu lägre löner än i dag, klara omsorgen i framtiden – fast i egen regi.
Själv har jag fått besked om att den skatteminskning jag lovades före valet redan har försvunnit. För att finansiera den har regeringen beslutat att avskaffa den femprocentiga rabatten på sociala avgifter för egenföretagare med låg inkomst.

Ett annat regeringsbesked är att kravet på jämställdhet i den statliga utnämningspolitiken slopas. Kvotering som metod vänder man sig emot, säger statsminister Reinfeldt. Enligt Svenska Dagbladet ska kompetenskriteriet gälla. På det viset hoppas regeringen få ”större mångfald och en bra åldersspridning”, enligt Magnus Kolsjö, politiskt sakkunnig hos kommunminister Mats Odell, kd. Myndigheterna behöver personal som avspeglar befolkningen för att få legitimitet. Och man måste följa jämställdhetslagen, säger han vidare. Så långt låter det ganska bra.
Men. Regeringen utgår från att kvotering sänker kompetensen.
Och man antar att begreppet kompetens är köns- klass- och etnicitetsneutralt. Som om vi alla har samma förutsättningar och möjligheter.

Okej, om så vore och vi nu tänker framåt, då kommer kompetenskriteriet att missgynna män. Flickor och kvinnor presterar bättre från förskola till forskarutbildning i nästan samtliga ämnen. Vi kan se fram emot en 85-procentig kvinnodominans på toppositioner generellt i samhället.
Men. Inget tyder på att så sker. Männen får oftare toppjobben och de högre lönerna. Alltså, ännu fler underutnyttjade tillgångar i den svenska ekonomin. Och regeringen gör inte annorlunda. Bland de politiskt sakkunniga tjänar männen 5 500 kronor mer i snitt per månad än kvinnorna. Av de tio högst betalda är åtta män, enligt Dagens Industri. Statsministern motiverar förhållandet med att kvinnor och män har olika uppgifter.
Vad är det om inte kvotering?

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984