Ledare

Skit i feminismen, då!

Var och varannan tidning innehåller i dagarna en artikel av typen ”Tips: Så höjer du din lön”. De råd som ges är liknande, de anställda uppmanas att vara sakliga, framhålla sin oumbärlighet och så vidare. Men tips om att det är genom att gå samman och agera kollektivt som arbetarklassen har sin största styrka lyser […]

Var och varannan tidning innehåller i dagarna en artikel av typen ”Tips: Så höjer du din lön”. De råd som ges är liknande, de anställda uppmanas att vara sakliga, framhålla sin oumbärlighet och så vidare. Men tips om att det är genom att gå samman och agera kollektivt som arbetarklassen har sin största styrka lyser med sin frånvaro.

Lönerna står i fokus i det offentliga samtalet just nu av flera skäl. Dels stundar mycket omfattande avtalsförhandlingar och dels publicerade statistiska centralbyrån, SCB, sin årliga lönestatistik i måndags. Samma dag passade arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv på att publicera rapporten ”Myten om lönebildningen”, vars ambition är att leda i bevis att ju större klassklyftorna är och ju lägre de lägsta lönerna är – desto bättre för alla. Detta eftersom de genomsnittliga lönerna visat sig bli högre ju större löneskillnaderna är. För en klassmedveten läsare ter sig slutsatsen naturligtvis märklig, eftersom de lägst betalda inte alls ingår i begreppet ”alla”. Dessutom argumenterar Svenskt näringsliv för att låga minimilöner i avtalen är bästa receptet för att råda bot på utanförskap i form av arbetslöshet och sjukskrivningar. Tanken är alltså att de lägsta avtalsenliga lönerna på arbetsmarknaden är för höga och att människor slås ut – inte för att de faktiskt är sjuka eller att det faktiskt inte finns tillräckligt många jobb – utan för att de inte är värda så ”höga” löner. Låt oss därför titta på några av de löner Svenskt näringsliv anser är för höga:
• LO:s största förbund, Kommunal, har 14 000 kronor i månaden som lägsta lön i gällande avtal.
• Hotell och restaurangfackets lägsta lön i gällande avtal är i samma låglöneliga: 13 956 kronor i månaden för den som saknar utbildning, vilken höjs till 15 340 kronor efter sex års erfarenhet.

Dessa låga löner, som framför allt drabbar kvinnor och invandrare, ska ställas mot den genomsnittliga lönen på svensk arbetsmarknad: 24 300 kronor. Eller uppdelat efter kön: 22 100 kronor för kvinnor och 26500 för män. Det innebär att kvinnor, enligt den senaste statistiken, tjänar 84 procent av vad män tjänar. Slutsatsen är enkel: trots att de orättvisa löneskillnaderna mellan män och kvinnor kritiserats hårt från många håll i flera år leder inte detta till förändring. Det ser lika illa ut i dag som i går.

Den väg som återstår för att ta itu med klass- och könssegregationen är den fackliga kampen.
Vi har sett hoppfulla glimtar av stridbarhet att ta fasta på: SAC Syndikalisterna har det senaste året nått en rad framgångar bland annat genom att använda sig av blockader, och Byggnads har nått internationell ryktbarhet genom att stå upp för att även utländska företag måste teckna svenska kollektivavtal i Sverige för att inte lönerna ska dumpas.
Det sistnämnda var bra – men det är mycket intressant att det mansdominerade Byggnads, vars lägsta avtalsenliga lön på 112 kronor i timmen ligger betydligt högre än både Kommunals och HRF:s, har så mycket större stöd i LO-familjen än de kvinnodominerade förbunden. Kommunal fajtades så gott de kunde 2003, men misslyckandet berodde till stor del på bristande stöd i ”familjen”. Detta visar tydligt att den feministiska medvetenheten är långt ifrån hög i arbetarrörelsen. Men skit i hela feminismen och etniciteten då, och tänk i termer av klass! Det räcker nämligen långt: Om arbetarrörelsen på bred front vägrar acceptera riktigt usla villkor är det framför allt kvinnor och invandrare som gynnas. Vilket vore på tiden, minst sagt.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984