Inrikes

Kvinnor kan ges plats i grundlagen

Just nu pågår en översyn av grundlagen. Det är den så kallade Grundlagsutredningen som har till uppgift att se över hur folkstyret kan stärkas. En rad maktfrågor kommer att utredas, men bland annat saknas ett genus- och barnperspektiv. Utredningen är också begränsad till en av de fyra grundlagarna – regeringsformen. De två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och […]

Just nu pågår en översyn av grundlagen. Det är den så kallade Grundlagsutredningen som har till uppgift att se över hur folkstyret kan stärkas. En rad maktfrågor kommer att utredas, men bland annat saknas ett genus- och barnperspektiv. Utredningen är också begränsad till en av de fyra grundlagarna – regeringsformen. De två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen lämnas därhän.

Senast en större grundlagsutredning gjordes var 1974, även då var det regeringsformen som utreddes. Efter den utredningen tillkom en formulering om att ingen får missgynnas på grund av sitt kön. Det var en begynnande medvetenhet om samhällets diskriminering av kvinnor som kom till uttryck i lagen.

I direktivet till den nuvarande utredningen nämns flera samhällsförändringar, exempelvis det mångkulturella samhället och informationstekniken. Däremot omtalas den jämställdhetspolitik som formats sedan 1974 inte alls. Inte heller de makt- och demokratiutredningar som flera gånger slagit fast att det råder en ojämn maktrelation mellan könen.

Det enda i direktivet som berör makt och kön är meningen: ”Konstitutionsutskottet utgår från att en analys av den framtida maktfördelningen bland annat sker utifrån ett könsperspektiv.” Men kritiker menar att en sådan formulering inte räcker.

Att mannen är norm i grundlagen har tidigare diskuterats i Arbetaren (se 14/2005 och 38/2005). Efter Arbetarens artiklar och kritik från flera håll har Grundlagsutredningen nu lyft frågan, visar en intern skrivelse som Arbetaren har tagit del av.

Lars-Åke Ström, en av utredningens sekreterare, menar att formuleringen i direktivet är förpliktande och att könsperpektivet självklart ska beaktas. Av promemorian framgår att problemet är att man inte vet hur det ska gå till och exakt vad som ska analyseras.

– De praktiska verktygen saknas, säger Lars-Åke Ström. Ett första steg måste därför bli att ta fram en eller ett par analysmodeller.

Ett par forskare har tillfrågats, men vilka de är vill Lars-Åke Ström inte säga ännu. Om de antagit uppdraget är inte klart.

Vänsterpartiet har som enda parti reagerat på bristen av könsperspektiv med två motioner 2002 och 2004 samt ett eget seminarium förra våren.

Även Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet, är kritisk. Hon anser bland annat att det är olyckligt att utredningen begränsas

till regeringsformen. Yttrandefrihetens gränser, där pornografi och könsdiskrimerande reklam kommer in, ses som problematisk ur kvinnors synpunkt, men undantas från utredningen.

När nu analysverktyg ska tas fram kan frågan om varför medborgaren omtalas som ”han” komma att utredas.

Andra frågor som Lars-Åke Ström medger att utredningen borde ta sig an är:

• Erkänner grundlagen att det finns en ojämlikhet mellan könen?

• Tillåter grundlagen positiv särbehandling?

• Ger grundlagen fullgott skydd mot könsdiskriminering?

• Gynnas män i vissa politiska institutioner?

• Säkerställer grundlagen jämställdhet i beslutande församlingar?

Kroppslig integritet och reproduktion är andra områden som inte omtalas i nuvarande grundlag men som kan ingå i en analys.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Lås upp alla artiklar!

 

Skriv upp dig på nyhetsbrevet, få en rabattkod som låser upp arbetaren.se i ett dygn