Nya våldsdåd förlamar Irak

Efter flera dagars vedergällningsattacker, som enligt källor på Bagdads bårhus krävt runt 1300 dödsoffer, föreföll läget på gatorna i huvudstaden och andra större städer vara lugnare i början av veckan och bara ett mindre antal attacker inrapporterades. En rad politiska och religiösa ledare, både sunni- och shiamuslimska, hade då gemensamt gått ut och vädjat om […]

Efter flera dagars vedergällningsattacker, som enligt källor på Bagdads bårhus krävt runt 1300 dödsoffer, föreföll läget på gatorna i huvudstaden och andra större städer vara lugnare i början av veckan och bara ett mindre antal attacker inrapporterades.
En rad politiska och religiösa ledare, både sunni- och shiamuslimska, hade då gemensamt gått ut och vädjat om lugn. Bland dem som manade om ett slut på våldet fanns Mukthada Al-Sadr och Abdul Aziz al-Hakim, ledare för Mahdiarmén respektive Badrbrigaderna. Detta trots att deras respektive milisgrupper uppges ha varit ansvariga för ett stort antal av attackerna mot sunnitiska mål.
– Sunniter och shiiter måste backa varandra för det finns ingen skillnad mellan oss. Irakierna måste undvika splittring och enas mot korsfararna (de amerikanska trupperna, reds. anm.), förklarade Mukthada Al-Sadr under söndagen i Basra.

Huruvida de shiitiska milismännen tidigare agerat utanför sina ledares kontroll, eller om det är ledarna som svängt under de senaste dagarna, är inte klarlagt.
Ingen ansvarig har ännu identifierats för dådet, men den amerikanske ambassadören Zalmay Khalizad, har förklarat att ingen utom al-Qaida-ledaren Mussad al-Zarqawi ”har något att vinna på att störta Irak i inbördeskrig”.
Sami Mouybayed, skribent för Asia Times, har ifrågasatt den analysen. Han menar att det knappast kan tjäna al-Qaidas intressen med en symbolisk provokation som kunde förutses leda till massiv vedergällning mot Iraks sunniter, eftersom det skulle riskera att beröva dem avgörande stöd. Med tanke på att själva explosionen inte krävde några dödsoffer betraktar han det som troligare att det var en avsiktlig provokation från någon av de shiitiska fraktionerna. Men inte heller för den teorin finns några egentliga bevis.

I USA har samtidigt de senaste dagarnas våldsamheter gett nytt bränsle åt krigsmotståndet, även inom delar av det politiska etablissemanget.
– Vi borde säga till irakierna att om ni inte slutar bråka, om ni inte skapar en nationell enhetsregering, måste vi ompröva vår närvaro, sade exempelvis den demokratiske senatorn Carl Levin, ordförande i Senatens militära kommitté. Han bekräftade senare i en teve-intervju att han med detta syftade på att de amerikanska trupperna kan komma att dras tillbaka.
En amerikansk opinionsundersökning från slutet av januari visade att 48 procent av de tillfrågade svarade ja på frågan om USA borde ”dra sig ut ur Irak nu”, medan 44 procent som svarade nej.