Det ”konsultationsdokument” hon presenterade den 1 februari mötte kritik innan det ens hunnit bli offentligt. Redan i slutet av januari läckte nämligen dokumentstexten ut där det bland annat talades om en ny myndighet med uppdrag att ”Producera innehåll… åt europeiska TV-kanaler.”. I den läckta texten talades om en ”nyhetsbyrå”, men efter kritiken ströks det ordet […]
Det ”konsultationsdokument” hon presenterade den 1 februari mötte kritik innan det ens hunnit bli offentligt. Redan i slutet av januari läckte nämligen dokumentstexten ut där det bland annat talades om en ny myndighet med uppdrag att ”Producera innehåll… åt europeiska TV-kanaler.”. I den läckta texten talades om en ”nyhetsbyrå”, men efter kritiken ströks det ordet ur den slutliga versionen.
”Det är inte upp till politiska institutioner att skapa nyhetsbyråer. Hur oberoende och objektivt kan det egentligen bli?”, frågade sig Europeiska Journalistfederationens ordförande Marc Gruber i en av flera kritiska reaktioner.
Det 19-sidiga dokumentet öppnar med att konstatera att ”klyftan mellan Europeiska Unionen och dess medborgare är allmänt känd” och att opinionsmätningar visar att människor ”upplever sig ha lite att säga till om i dess beslutsprocess”.
Författarna föreslår dock inte några förändringar i EU:s beslutsprocesser utan vill istället avhjälpa problemen med en förbättrad kommunikationsstrategi, inkluderande bland annat nya webforum, ungdomsläger och att information om ”EU:s institutioner och historia” bör inkluderas i skolundervisningen.
”Vi kan inte ägna oss åt propaganda … vi borde slippa bli anklagade för det”, försvarade Margot Wallström initiativet, men hon medgav samtidigt att målet med det var ”att sälja in vårt budskap”, enligt webtidningen EU Observer.
