Inrikes

”Farligt nära trettiotalets judehets”

Profeten Muhammed med en bomb i turbanen eller med en kniv i handen. Jyllands-Postens teckningar har väckt helig vrede i den muslimska världen och blir också hårt ifrågasatta även i Sverige. Journalisten Lina Makboul, själv muslim, jämför karikatyrerna med de nidbilder av judar som cirkulerade på trettiotalet. De onda ögonen och kroknäsan är drag som […]

Profeten Muhammed med en bomb i turbanen eller med en kniv i handen. Jyllands-Postens teckningar har väckt helig vrede i den muslimska världen och blir också hårt ifrågasatta även i Sverige. Journalisten Lina Makboul, själv muslim, jämför karikatyrerna med de nidbilder av judar som cirkulerade på trettiotalet. De onda ögonen och kroknäsan är drag som ofta fått porträttera elaka människor.
– Vi är på väg mot en allt vidrigare värld där det snart är berättigat att tycka vad som helst om muslimer. Det är farligt nära trettiotalets hets mot judar, säger hon.
Shahram Koshravi, socialantropolog vid Stockholms universitet, anser att publiceringen av karikatyrerna på Mohammed måste ses i sitt danska sammanhang. Främlingsfintliga stämningar har länge varit hätska mot muslimer i landet. Och tidningen Jyllands-Posten har tidigare gjort sig känd för att vara rasistisk.
– Karikatyrerna uppfattades som kränkande mot en hel religion och ifrågasatte över en miljard mulismers tro, säger han.

Det var i september förra året som den danska tidningen Jyllands-Posten publicerade de tolv karikatyrbilderna av profeten Muhammed. Men när muslimer protesterade mot publiceringen negligerades de.
– De som ville ha dialog mer eller mindre idiotförklarades, säger Mohammed Fazlhashemi, danskarna sa att det här handlar om det allra heligaste, det vill säga yttrandefriheten, det får man inte kritisera. Men det här handlar ju också om det allra heligaste för oss, vår religion, svarade muslimerna.
Under de senaste veckorna har det hela utvecklats till något av en dumhetstävling, tycker Mohammed Fazlhashemi.
– Nu hoppar alla extremister på det här tåget och begår olika typer av våldsdåd.

Först när protesterna övergick i våld och danska varor började bojkottas bad Jyllands-Posten om ursäkt och statsministern gick ut i arabisk teve och tog offentligt avstånd från bilderna samtidigt som han försvarade publiceringen med yttrandefriheten.
Den danska reträtten kritiserades då som ett bakslag för yttrandefriheten. Och flera europeiska tidningar i Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien och även i Jordanien valde att publicera karikatyrerna för att värna om yttrandefriheten.
– Självklart måste vi värna om demokratiska grundprinciper och jag fördömer inte tidningens publicering av bilderna men jag tycker att det var korkat och provokativt eftersom de är rasistiska och bara ökar spänningarna mellan muslimer och väst, säger Lina Makboul.
Hon har i flera år arbetat som mediegranskare och anser att en så kallad stödpublicering av bilderna för att värna yttrandefriheten låter alldeles för bra för att vara sant.
– Chefredaktörerna värderar vad som kommer att sälja och hur mycket det kommer att sälja. Det blir extra intressant när jag fick höra att den franska tidningen France Soir som publicerade de kontroversiella bilderna stod på konkursens rand, säger hon.
Enligt henne är de danska karikatyrteckningarna bara ett exempel på hur medier beskriver muslimer.
– Varje vecka kan man plocka fram grova exempel i pressen som har med islam att göra. Och byter man ut islam och muslimer mot judendom och judar, då inser man: helvete vilken rasism det finns mot muslimer. Det är skillnad på folk och folk och i dag är muslimerna fienden nummer ett.

Hade publiceringen skett i Sverige hade resultatet blivit ett helt annat tror Mohammed Fazlhashemi.
– De islamofobiska tendenserna finns visserligen även här, men de understöds inte av etablissemanget som i Danmark. Jag kan ta ett exempel från Umeå där jag bor. Här finns planer på att bygga en moské och politikerna, byggnadsnämnden, kyrkan – alla ställer sig positiva till det. Islamofobiska tendenser motarbetas och det skulle de också göras om någon tidning hade gjort som Jyllands-Posten, säger han.
Mohammed Fazlhashemi påpekar också att det visserligen var de tolv teckningarna som utlöste protesterna, men menar att det inte går att förstå konflikten utan ett postkolonialt perspektiv. Det är också sådant man pekar på i den muslimska världen: korstågen, kolonialtiden, västimperialismen i Iran, Irak, Palestina.
– Allt dras med i den här konflikten. Försöker man isolera teckningarna blir det lite tamt och oförståeligt.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Hallå  👋

Vill du läsa senaste numret av vårt låsta Månadsmagasin gratis på webben? Skriv upp dig på nyhetsbrevet så skickar vi det på mejlen.

Läsare av nyhetsbrev får 👇

✔ Senaste rubrikerna två gånger i veckan

✔ Utvalda reportage på söndagar