Inrikes

Etikkurs ska ersätta facket

Outokumpu i Örnsköldsvik har 180 anställda och tillverkar rördelar i rostfritt stål. Outokumpu gick nyligen ihop med AvestaProlit, samma företag som för ett par år sedan köpte upp och lade ner stålverket i Degerfors då 340 arbetare fick gå. Efter fusionen har företaget ansträngt sig för att effektivisera produktionen, bland annat genom mer kontroll. Den […]

Outokumpu i Örnsköldsvik
har 180 anställda och tillverkar rördelar i rostfritt
stål. Outokumpu gick nyligen ihop med AvestaProlit,
samma företag som för ett par år sedan köpte
upp och lade ner stålverket i Degerfors då 340
arbetare fick gå. Efter fusionen har företaget
ansträngt sig för att effektivisera produktionen,
bland annat genom mer kontroll. Den tidigare så gemytliga
verkstaden mitt i stan är numera kameraövervakad,
restriktioner att lämna området har införts
och arbetarna måste bära elektroniska passerkort.

Det senaste tillskottet i företagarpolicyn
på Outokumpu är att skicka verkstadsarbetarna på
kurs i etik och moral. På betald arbetstid och med obligatorisk
närvaro.

– Där fick vi lära oss att
vi inte ska vara avundsjuka om killen bredvid får högre
lön trots att vi utför samma arbete. Vi fick också
veta att vi var flockdjur som behöver ledare och att
vi skulle fråga oss: när berömde jag chefen
senast? säger en av de anställda som vill vara anonym.

– Man vet aldrig vad de hittar på
härnäst.

Den som håller i etikkursen
på Outokumpu heter Robert Rungstad, en präst från
Örnsköldsvikstrakten som sadlat om till konsult
och åker runt på företag i Norrland och föreläser
om arbetsetik. Enligt Rungstads hemsida har han anlitats av
ett 60-tal företag och organisationer. På hemsidan
kan man läsa att ett effektivt arbetslag måste
låta sig ledas för att inte bli ett ”vuxendagis”
och att arbetare helst ”vill ha en arbetsledare som bekräftar
dem och ger dem full frihet. En curlingpappa eller en curlingmamma
som sopar före och efter och dessutom gör det mesta
av jobbet själv”.

Är det inte en smula nedsättande
att tala om arbetare som dagisungar som vill ha curlingföräldrar
som passar upp på dem?

– Det kan man ju tycka. Men många
ser bara sina rättigheter, inte sina skyldigheter och
sånt skapar ett vuxendagis på arbetsplatsen. Alla
vill ha makt men ingen vill ta ansvar utom cheferna, säger
Robert Rungstad, som menar sig förespråka ett berikande
av arbetslivet.

– Det gäller inte bara att se
till lönen utan även till andra värden, som
exempelvis lojalitet mot arbetsgivaren.

Outokumpus personalchef, Kurt Lundqvist,
säger att en stor del av debatten i samhället i
dag handlar om etiska frågor. Det är dessutom en
del av Outokumpus företagsstrategi; även cheferna
har gått på etikkurs. Lundqvist hävdar bestämt
att en kurs i etik och moral som förespråkar lojalitet
och samförstånd mellan arbetare och chefer skulle
vara ett sätt att spela ut fackets betydelse.

– Vi vill väcka tankar och förståelse
mellan ledningen och de anställda. Vi måste föregå
med gott exempel genom att erbjuda möjlighet till eftertanke.

Har kursen haft någon effekt,
till exempel att arbetarna blivit mer produktiva?

– Syftet med kursen är inte i
första hand att öka lönsamheten, utan etik
och moral ligger i tiden, säger Kurt Lundqvist och tillägger
att de ännu inte utvärderat kursen men att reaktionerna
har varit väldigt positiva.

Göran Nilsson på Metalls
avdelning 26 i Örnsköldsvik är överraskad
av det budskap som förmedlas på Outokumpus etikkurs.

– Det är helt fel att våra
medlemmar bara vill ha makt utan ansvar. Det är inte
vår filosofi. Våra medlemmar får snarare
för mycket ansvar utan att för den skull få
makt och inflytande över sina jobb.

Att en kurs i etik och moral skulle
stimulera till eftertanke och förståelse tror inte
Göran Nilsson på. Det är snarare fackets uppgift
att uppmuntra arbetarna att se över sin situation, menar
han.

– Frågor som vi jobbar med är
MBL och arbetsrätt och vi försöker komma fram
till gemensamma lösningar. Vi vill sätta fokus på
utveckling och en bra organisation där arbetarna är
engagerade.

Göran Nilsson tycker också
att den människosyn som Robert Rungstad ger uttryck för
i sina kurser är häpnadsväckande.

– Som präst borde man se människan
som lite mer komplex än en flockvarelse som behöver
en ledare, säger Göran Nilsson.

Inte heller Björn Mohlin, SAC:s
avtalssekreterare, känner till att verkstadsarbetare
erbjuds kurser i etik och moral. Men han är inte förvånad.

– Det här är ett gammalt
SAF-trick från 1980-talet: att skola de anställda
i att känna lojalitet med ledningen. De vill framhålla
individen i stället för kollektivet för att
på så sätt dämpa arbetarnas gemensamma
krav på bättre villkor och solidariska löner.
Det döljer den egentliga motsättningen mellan arbete
och kapital, säger han.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984