Ledare

Medlemskap i gungning

Det hettade till ordentligt i relationerna mellan EU och Sverige förra veckan när kommissionären Charlie McCreevy besökte Stockholm. Det råder något delade meningar om vad han egentligen sade och menade, men uttalandena tolkades allmänt som att kommissionen anser att den svenska modellen med lönenormerande kollektivavtal utan lagreglerade minimilöner bryter mot EU:s fria rörlighet. Vidare uppfattades […]

Det hettade till ordentligt i relationerna
mellan EU och Sverige förra veckan när kommissionären
Charlie McCreevy besökte Stockholm. Det råder något
delade meningar om vad han egentligen sade och menade, men
uttalandena tolkades allmänt som att kommissionen anser
att den svenska modellen med lönenormerande kollektivavtal
utan lagreglerade minimilöner bryter mot EU:s fria rörlighet.
Vidare uppfattades McCreevys uttalanden som att EU-kommissionen
tänkte föra talan mot Byggnads när EG-domstolen
så småningom ska bedöma om förbundets
stridsåtgärder mot det lettiska byggföretaget
Laval un Partneri i Vaxholm var förenliga med EU-lagarna.

Efter kraftiga reaktioner från
Byggnads, LO, Europafacket och Sveriges regering backade McCreevy.
I lördagens Svenska Dagbladet säger han att han
”på intet sätt är någon motståndare
till svenska kollektivavtal eller annan svensk arbetsrätt”.
Dessutom hänvisade McCreevy till det så kallade
utstationeringsdirektivet där det slås fast att
det är värdlandets regler som ska gälla för
arbetstagare från andra EU-länder, och förtydligade
att EU-kommissionen inte har tagit ställning till frågan
om lagligheten i Byggnads stridsåtgärder.

Bidde det alltså en höna
av en fjäder? Nja, det är mycket stora saker som
står på spel här. Såväl näringsminister
Thomas Östros som LO och Byggnads säger med emfas
att ett bevarande av den svenska kollektivavtalsmodellen var
en förutsättning, ett absolut villkor, när
Sverige gick med i EU. Dåvarande kommissionen lovade
att modellen skulle få bestå. Bara en antydan
om att så nu inte skulle vara fallet sätter alltså
hela det svenska EU-medlemskapet i gungning. Inte bara denna
tidning utan stora delar av fackföreningsrörelsen
skulle överväga att ompröva sitt stöd
till fortsatt svenskt medlemskap om EU tallar på fackföreningars
rätt att vidta stridsåtgärder.

Samtidigt gäller det att sortera
ut vad dispyten gäller mer exakt. Det är frågan
om Byggnads stridsåtgärder som ska prövas
av EG-domstolen, inte kollektivavtalen i sig. Ingen ifrågasätter
heller fackföreningars rätt att vidta stridsåtgärder
rent generellt.

Problemet är att utstationeringsdirektivet
utgår ifrån att en utländsk företagare
vet vad som gäller, vilket underlättas av minimilöner.
Byggnads ville först teckna ett avtal med Laval, sedan
förhandla om priset på arbete. Men förbundets
mål var inte löner på avtalets lägstanivå,
utan på genomsnittslönen i Stockholm.

Professorn i EU-arbetsrätt Niklas
Bruuns spår därför att EU säger okej
till att vidta stridsåtgärder för att få
ett avtal – men inte att göra det för att få
högre löner än lägstanivån.

Vilket, invänder fackliga jurister,
i stället skulle innebära att utländska arbetare
diskrimineras, om de i högre grad än svenska får
lägstalöner.

Om Sverige fälls i EG-domstolen
innebär det alltså inte att hela den svenska modellen
faller, men det är ändå ett kraftigt bakslag.
Det skulle öppna för social dumpning, om än
i en mildare form. Det innebär också en inskränkning,
om än bara i vissa fall, i fackföreningars rätt
att vidta stridsåtgärder.

Bakslaget skulle kunna minskas om
fackförbunden förmår driva upp lägstalönerna
i avtalen så nära genomsnittsnivåerna som
möjligt. Eller genom att EU-reglerna ändras. Eller
genom att Sverige lämnar EU.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984