Inrikes

Starka krav på flyktingamnesti

Den 14 september fattar riksdagen beslut om en ny utlänningslag. Förslaget är att Utlänningsnämnden ska läggas ned och asylprövningarna i stället ska föras över till domstolar från och med den 31 mars nästa år. Samtidigt tar riksdagen ställning till den motion som fem partier (v, mp, fp, kd och c) lagt fram om en flyktingamnesti […]

Den 14 september fattar riksdagen
beslut om en ny utlänningslag. Förslaget är
att Utlänningsnämnden ska läggas ned och asylprövningarna
i stället ska föras över till domstolar från
och med den

31 mars nästa år. Samtidigt
tar riksdagen ställning till den motion som fem partier
(v, mp, fp, kd och c) lagt fram om en flyktingamnesti för
att ”nollställa” systemet, så att det
inte överlastas av överklaganden från gamla
ärenden. Tanken är att de asylsökande som nu
väntar på besked samt de som fått avvisningsbesked
men inte kan återvända till sina hemländer
ska få en chans att stanna i Sverige.

Nätverket Flyktingamnesti 2005
håller på lördag manifestationer i 25 städer
för att skapa opinion och sätta press på riksdagsledamöterna.

– Vi vill göra en så bred
manifestation som möjligt för att visa vilken bredd
som finns bakom de här kraven. Socialdemokraternas och
moderaternas benhårda motstånd mot förslaget
har ingen folklig grund, säger Peo Hansen, som är
en av organisatörerna i Norrköping.

Han fruktar för vad som kommer
att hända om förslaget inte går igenom.

– Vi har ingen stor arbetsmarknad
för papperslösa än så länge. Men
frågan är vad som händer om man har en stor
population som lever utanför samhället och som är
helt beroende av hjälp från organisationer och
privatpersoner. Det svagaste av allt i moderaternas och socialdemokraternas
argumentation är att de inte har något alternativ
till hur vi ska lösa den här frågan.

Eftersom både s och m ställt
sig emot förslaget ser amnestimotionen ut att falla på
onsdag, såvida inte en stor grupp enskilda socialdemokrater
och moderater väljer att rösta emot sina partiers
linjer.

Men lagförslaget är inte
den enda vägen att uppnå amnesti. Vänsterpartiet
och miljöpartiet driver frågan i budgetförhandlingarna
med regeringen som kom i gång i förra veckan och
väntas bli klara denna vecka.

Gustav Fridolin är en av riksdagsledamöterna
bakom det tvärpolitiska amnestiförslaget och sitter
också i budgetförhandlingar med s och v.

Enligt siffror från regeringskansliet
omfattar amnestiförslaget cirka 34000 personer och skulle
kosta åtta miljarder kronor de två första
åren. Av den summan uppges ungefär hälften
handla om ”integrationskostnader”, till exempel
socialbidrag. Miljöpartiet och vänsterpartiet har
kontrat med argumentet att en amnesti skulle kunna innebära
besparingar på 200 miljoner kronor, främst genom
att Migrationsverket skulle bli av med tusentals ärenden.

– Budgetförhandlingarna är
ju det forum som vi och vänsterpartiet har att påverka
regeringen. Men jag tycker inte att det här är en
fråga som ska mätas i pengar på det sättet.
När man gjorde amnestier förr gjorde man inte ens
några ekonomiska kalkyler eftersom man ansåg att
det handlar om rättssäkerhet, säger Gustav
Fridolin.

Regeringen har formellt sett rätt
att själv bestämma om en amnesti. Detta innebär
att varken motionen eller budgetförhandlingarna är
sista chansen för ett amnestibeslut.

– Det är ganska många månader
kvar till den sista mars, när domstolarna ska ta över
efter Utlänningsnämnden, så vi har fler möjligheter
att få regeringen att svänga, menar Gustav Fridolin.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984