Inrikes

Nepal: Enad front mot kungen

Minst sju busspassagerare rapporteras ha dödats under helgen i provinsen Kapilbastu i västra Nepal. Bussen var på väg från huvudstaden Kathmandu och närmade sig målet efter en lång resa när vägen blockerades av en vägspärr. Passagerarna försökte undanröja hindren, som dock var minerade. Vid explosionerna beräknas enligt BBC minst sex personer ha dött. Vägen hade […]

Minst sju busspassagerare rapporteras
ha dödats under helgen i provinsen Kapilbastu i västra
Nepal. Bussen var på väg från huvudstaden
Kathmandu och närmade sig målet efter en lång
resa när vägen blockerades av en vägspärr.
Passagerarna försökte undanröja hindren, som
dock var minerade. Vid explosionerna beräknas enligt
BBC minst sex personer ha dött.

Vägen hade spärrats av maoistgerillan
som en protest mot att en av dess ledare dödats i Kapilbastu
av säkerhetsstyrkorna.

Den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua
rapporterade i söndags att den nepalesiska armén
uppger att över 200 civila fördes bort av gerillan
under förra veckan.

I juni i år dödades 44
civila busspassagerare vid en attack, utförd av maoisterna.
Den gången förklarade maoisterna att de hade begått
ett ”allvarligt misstag”.

Det ”förlängda folkkrig”
som Nepals maoistiska kommunistparti, CPN (Maoist), proklamerade
i februari 1996 har skördat minst 12000 dödsoffer
och civilbefolkningen drabbas hårt.

Maoisterna har de senaste åren
stärkt sitt grepp över stora delar av de fattiga
provinserna utanför Kathmandu. Under 2003 tändes
ett hopp om en fredlig lösning då vapenvila rådde
i ett halvår och förhandlingar inleddes mellan
regeringen och maoisterna. Fångar frigavs och löften
om respekt för mänskliga rättigheter utfärdades
från bägge sidor.

I augusti 2003 meddelade dock maoisterna
att vapenvilan var bruten och kriget återupptogs. Bägge
sidor har gjort sig skyldiga till bortförande av civila,
mord och andra övergrepp.

I februari i år skärptes
den politiska krisen i landet. Kung Gyanendra meddelade då
att han tog över makten, undantagslagar infördes
och flera tusen personer – journalister, oppositionspolitiker,
fackligt aktiva och aktiva i mänskliga rättighetsgrupper
– fängslades. Statskuppen enade de nepalesiska partierna
mot kungens envälde.

Sedan demokratiseringen inleddes 1990
då en folklig protestvåg – delvis inspirerad av
protesterna i Östeuropa – tvingade dåvarande kungen
att avskaffa kungadiktaturen, har två partier växlat
vid makten: Nepals kongressparti och Kommunistpartiet de förenade
marxist-leninisterna. De har båda tagit avstånd
från maoisterna och fått medlemmar kidnappade
och mördade av gerillan. Sedan kungakuppen i februari
har de båda, tillsammans med fem mindre partier, bildat
en allians som med fredliga medel protesterat för ett
återinförande av demokrati.

Förra veckan meddelade sjupartialliansen
att den är beredd att bilda en kommitté för
att inleda dialog med maoistgerillan. Amik Sherchan, som är
ordförande i vänsterpartiet Folkets front, sade
till BBC att oppositionsalliansen kommer att utse en kommitté
vid lämpligt tillfälle.

Maoistledaren Prachanda sägs
ha accepterat oppositionspartiernas krav på ett stopp
för dödande av civila och penningutpressning.

Hittills har maoisternas krav
på en folkrepublik gjort att de står långt
från partier som likt kongresspartiet vill ha en konstitutionell
monarki. Men kung Gyanendras enväldiga styre gör
att stödet för fortsatt monarki vacklar. Och på
måndagen rapporterade Nepalnews att kongresspartiets
kommitté överraskande hade beslutat att ta bort
alla referenser till kungadömet ur sina stadgar. Demokrati
och monarki kan inte längre fungera tillsammans, ansåg
en majoritet vid mötet.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984