Kultur

Varning för samhällelig minnesförlust

Staten såg till att utbyggnad av järnvägar, vägar, elnät, radio och telefon kom till stånd. Men i dag har vi en ”stat som inte vill vara stat”, utan härmar det privata näringslivets sätt att resonera. Bygget av infrastruktur ska överlåtas till marknaden – med följden att Sverige har sprungits om av handlingskraftiga länder som Sydkorea, […]

Staten såg till
att utbyggnad av järnvägar, vägar, elnät,
radio och telefon kom till stånd. Men i dag har vi en
”stat som inte vill vara stat”, utan härmar
det privata näringslivets sätt att resonera. Bygget
av infrastruktur ska överlåtas till marknaden –
med följden att Sverige har sprungits om av handlingskraftiga
länder som Sydkorea, räknat i antal bredbandsuppkopplingar
per capita.

Sverige saknar strategi för att
uppnå sina IT-politiska målsättningar, hävdar
Lars Ilshammar och Ola Larsmo i 404, en essäsamling vars
nyckelord heter ”samhällsbyggande”. De beklagar
politikernas vård/skola/omsorg-fixering och hur kärleken
till asfalt får dem att strunta i utbyggnad av fiberoptik.

”Hade Sverige fått några
järnvägar om ståndsriksdagen på 1860-talet
bestämt att stambanornas utbyggnad skulle styras av användarnas
efterfrågan av tågresor?”, frågar författarna
retoriskt. Svaret är såklart nej, ”det är
helt enkelt svårt att efterfråga något som
inte existerar.”

404 presenteras som en bok om de stora
politiska frågor som den digitala revolutionen för
med sig. Arkiv är ett dominerande tema. Internet blir
här i stort sett liktydigt med webben, med tekniker för
lagring av minnen (vars baksida är oöverskådligheten).
Därmed negligeras nätet som kommunikationsmedium,
där författarnas flitiga jämförelser med
bibliotek skulle fallera. Det varnas för samhällelig
minnesförlust och talas om ”kampen mot alzheimersamhället”,
men det blir aldrig helt klart varför all data måste
bevaras för framtiden, eller vilka data.

Larsmo och Ilshammar argumenterar
också för informationsfrihet och fri mjukvara,
mot aggressiva lagar om upphovsrätt och patent. Här
målas en dyster bild, där ”stängare”
leder över ”öppnare” med 3-1. Men det
beror nog mest på att den stridsarena de tittar på
består av FN-toppmöten och lagstiftande organ.
En titt på den ständiga utvecklingen av tekniker
som kringgår reaktionens försök att ta kontroll
över reproduktionen av information, ger en helt annorlunda
bild.

Författarnas samhällsbyggarperspektiv
visar sina svagheter när ämnet glider från
regionalpolitik till fildelning. Men de är tveklöst
skickliga essäister som varvar besök i Moskva och
Nora med historiska paralleller. Mest stimulerande är
nog faktiskt essän som med avstamp i 1960-talets konkretistiska
poesi diskuterar litteraturens föränderliga relation
till teknologin och till sina materiella former.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984