Ledare

Tvätta hela byken

Uttalandet från IRA i förra veckan att den väpnade kampanjen avslutas är ett betydelsefullt men inte oväntat steg. Det har handlat om när, snarare än om. Skiftet går tillbaka redan till tidigt 1980-tal när delar av IRA började anse att parlamentarism ändå inte var en så dum metod för att uppnå sina mål. I efterdyningarna […]

Uttalandet från
IRA i förra veckan att den väpnade kampanjen avslutas
är ett betydelsefullt men inte oväntat steg. Det
har handlat om när, snarare än om. Skiftet går
tillbaka redan till tidigt 1980-tal när delar av IRA
började anse att parlamentarism ändå inte
var en så dum metod för att uppnå sina mål.
I efterdyningarna av den stora hungerstrejken 1981 då
tio republikanska fångar dog, varav den förste
– Bobby Sands – vid sin död var brittisk parlamentsledamot,
började IRA:s politiska gren Sinn Fein ställa upp
i val. Fem år senare inleddes de första hemliga
samtalen med brittiska och irländska representanter som
senare utvecklades till den fredsprocess som utmynnade i Långfredagsavtalet
1998.

IRA:s uttalande har mötts både
med entusiasm, av de irländska och brittiska regeringarna,
och av skepsis; framför allt från unionistiskt,
protestantiskt håll. När IRA:s ord följs av
handlingar, det vill säga att deras vapen faktiskt görs
obrukbara, och de upphör med all aktivitet, då
och först då tror vi på dem, kan den avvaktande
inställningen från unionisterna sammanfattas. Så
småningom kommer det att visa sig huruvida det största
unionistpartiet, Democratic Unionist Party, med ökände
Ian Paisley vid rodret, kommer att svälja sin vägran
att samregera med Sinn Fein.

Det återstår att se om
IRA verkligen upphör med all sin aktivitet och inte fortsätter
med den rent kriminella delen, det vill säga, bankrån,
smuggling och annat som de nordirländska paramilitära
grupperna har livnärt sig på.

Ett annat rött skynke är
att IRA inte ber om ursäkt för de man dödat,
mer än hälften av de sammanlagt över 3000 människor
som dog i konflikten. Att tänka sig att det skulle ske
annat än i en generell ”sannnings- och försoningsprocess”
är sannolikt inte bara önsketänkande, det är
att ställa unika krav på en av de stridande parterna
i en konflikt där alla parter periodvis använde
smutsiga metoder. En sannings- och försoningsprocess
liknande den i Sydafrika verkar avlägsen, och enligt
den nordirländske forskaren Robbie McVeigh är det
heller inte troligt att en sådan blir av. För medan
det i Sydafrika rådde en samsyn över att det var
själva apartheidstaten som var kärnan i konflikten
råder det ingen sådan konsensus om den dåvarande
nordirländska statens sekteristiska natur. Därmed
har Storbritanniens roll, som aktiv part i konflikten, kommit
att osynliggöras.

Även om det inte blir en sådan
process som i Sydafrika är det nödvändigt att
människorättsgrupper på Nordirland fortsätter
kämpa för att få reda på sanningen.
IRA borde gå i bräschen. Men de andra republikanska
grupperna, och de lojalistiska paramilitärerna, som i
nuläget inte visat några tecken på att gå
med på en snabb avväpning, och som fortsätter
med det sekteristiska våldet, måste följa.

Sanningen om den brittiska statens
och arméns övergrepp måste också fram
i ljuset. I kampen mot IRA tog sig den brittiska staten rätten
att bryta mot demokratiska spelregler och använde sig
av fängslanden utan rättegång, brutala förhörsmetoder
och svaga beviskrav som satte rättsapparaten ur spel.

Lägg till detta en skjut för-att-döda-policy
och samarbete med lojalistiska dödspatruller så
får vi ett recept på hur staten är med och
skapar den terrorism man säger sig bekämpa. Den
brittiska staten måste, liksom andra parter, be om ursäkt
för och inte minst dra lärdomar av detta när
den nu står inför ett annat hot. Att sätta
demokratin ur spel är ett hån mot de värden
man säger sig försvara och slår i slutändan
tillbaka på staten själv och dess medborgare.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]betaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984