I förra numret av Arbetaren fanns en ganska bra artikel författad av Jon Weman om mediastormen kring föreningen Centrum mot rasism, CMR. Bara på ett ställe brister den, nämligen i beskrivningen av Iransk-svenska solidaritetsföreningen, ISS:s verksamhet i CMR. I det korta avsnittet av Wemans artikel som handlar om ISS har något hänt. I ett för […]
I förra numret av Arbetaren fanns
en ganska bra artikel författad av Jon Weman om mediastormen
kring föreningen Centrum mot rasism, CMR. Bara på
ett ställe brister den, nämligen i beskrivningen
av Iransk-svenska solidaritetsföreningen, ISS:s verksamhet
i CMR.
I det korta avsnittet av Wemans artikel
som handlar om ISS har något hänt. I ett för
övrigt sakligt resonemang blir det där ett löst
broderi av fakta ryckta ur sitt sammanhang, som gör att
bilden av ISS förvanskas och blir skev. Författaren
antyder att ISS:s relativt stora engagemang i CMR är
ett problem; tre olika lokalorganisationer är registrerade
som medlemmar, skriver han.
Det är sant att ISS nu är
mycket engagerade i CMR. Dessutom har vi grundat och driver
den bekanta antirasistiska tidskriften Mana. Vi vill därigenom
verka för att en folkrättsrörelse ledd av invandrarföreningar
bildas; den ska kämpa mot rasismen i samhället och
för att en verklig social integration ska kunna ske.
Det var av samma anledning som vi tidigare engagerade oss
i den stora rikstäckande föreningen FIMMS (förbundet
för invandrar- och minoriteters media i Sverige) på
ett liknande sätt, tillsammans med immigrantinstitutet,
Sesam, African Forum, I&M och samefolket. Vi uppfattar
inget fel i att vara engagerade på detta sätt i
CMR.
Däremot antyder Weman att samarbetet
mellan ISS/Mana är en fråga om jäv: ”CMR
har anlitat ISS:s Babak Rahimi som konsult och annonserat
för 45000 kronor i ISS:s tidning Mana. Samtidigt har
Mana-skribenten Fatima Duobakil suttit i CMR:s styrelse”
skriver han.
Låt mig klargöra några
saker:
1. Beslutet om att CMR skulle annonsera
i Mana togs i maj förra året efter förhandlingar
mellan Lawen Mohtadi, anställd redaktör för
Mana, och Amina Ek, verksamhetschef för CMR. Inga representanter
för ISS var vid detta tillfälle inblandade i diskussionerna.
Annonspriserna (tre helsidesannonser á 15000) var samma
för CMR som för alla andra, dessa priser står
att finna på Manas hemsida www.uppmana.nu.
2. Fatima Doubakil var varken Manamedarbetare
vid detta tillfälle eller satt i CMR:s styrelse. CMR
har inte annonserat i tidningen sedan hon börjat skriva
i Mana.
3. Det genetiva s:et mellan ISS och
Babak Rahimi är missvisande. Personen i fråga är
en egen individ som inte ägs av ISS och kan arbeta var
han vill. Såvitt jag vet arbetade han som konsult långt
efter att annonseringen i Mana var beslutat.
Slutligen uppger Weman att han försökt
ta kontakt med ISS för en kommentar, men att vi inte
kunnat nås. Kan det vara så att hans tekniska
utrustning strejkat? Själv har jag varit anträffbar
som representant för föreningen hela sommaren, men
ingen har mejlat eller ringt mig.