Ledare

3 eller 46 procent?

Vad som står i den brasilianska veckotidningen Veja brukar sällan väcka någon uppmärksamhet i Sverige. Men nyligen utbröt en av sommarens hetaste debatter med anledning av att den svenska ambassadören i Brasilien, Margareta Winberg, hade låtit sig intervjuas i Veja. När Winberg kom hem till Sverige uttryckte hon en viss förvåning över uppmärksamheten, samtidigt som […]

Vad som står i den brasilianska
veckotidningen Veja brukar sällan väcka någon
uppmärksamhet i Sverige. Men nyligen utbröt en av
sommarens hetaste debatter med anledning av att den svenska
ambassadören i Brasilien, Margareta Winberg, hade låtit
sig intervjuas i Veja.

När Winberg kom hem till Sverige
uttryckte hon en viss förvåning över uppmärksamheten,
samtidigt som hon själv i början verkade osäker
på om det som stod i tidningen verkligen var det hon
hade sagt. Då hade redan sedvanliga krav på avsked
och munkavle redan hunnit komma från politiker och debattörer
som är undersysselsatta under sommarmånaderna.

Det var två saker som var kontroversiellt
i Veja-artikeln. För det första hävdade Winberg
att ”svenskarna slår kvinnorna för att det
ska stå klart att männen fortfarande bestämmer
över dem. Trots att de har tappat makten över kvinnorna
utanför hemmet.”

Med andra ord skulle ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete leda till ett ännu våldsammare
samhälle för kvinnorna. Om det trots allt fanns
något ljus i tunneln framgick inte av Veja-artikeln.
Å andra sidan har en del feminister i snart 15 år
hävdat att det pågår en ständig backlash,
trots den skärpta jämställdhetsretoriken från
regering och myndigheter och att mängder av nya lagar
har tillkommit.

Å andra sidan bör inte
Winbergs hypotes avfärdas utan prövning. Det är
teoretiskt möjligt att män i gemen känner sin
maktposition hotad och därmed blir allt våldsammare.
Män i ännu mer patriarkala samhällen än
det svenska skulle då känna sig så säkra
att de inte behöver ta till våld. En annan hypotes
skulle kunna vara att majoriteten män blivit mer jämställda
och att acceptansen för våldet blir allt mindre,
men att samtidigt en mindre grupp män provoceras av kvinnors
nya roll och fortsätter att använda våld –
kanske i ännu större utsträckning. I referat
från rättegångar är det inte helt ovanligt
att läsa om män som begår våldsbrott
efter våldsbrott mot olika kvinnor.

Men i dag vet vi inget säkert
om männen som våldsutövare. Ingen större
omfångsundersökning har gjorts. Både för
att hitta vägar för att minska våldet och
för att skapa klarhet i debatten behövs därför
nu en forskning där männen sätts i centrum.

Det andra kontroversiella i Winbergs
uttalande i Veja handlade om omfånget av våldet.
40 procent av svenska kvinnor utsätts för våld
stod det i artikeln och snabbt togs andra siffror fram i medier
som talade om tre procent. Nu är det så att bägge
siffrorna är någorlunda korrekta, fast mätmetoderna
skiljer sig åt markant.

Enligt Statistiska centralbyrån,
SCB, statistik från förra året uppgav 3,3
procent av de tillfrågade kvinnorna att de under den
senaste tolvmånadersperioden hade utsatts för fysiskt
våld. Om man lade till hot om våld så visade
förra årets siffror att kvinnor för första
gången var lika drabbade av våld eller hot om
våld som män. Det bör då påpekas
att större delen av våldet, både mot kvinnor
och män, förövas av män.

I den omfångsundersökning,
”Slagen dam”, som gjordes med professor Eva Lundgren
i spetsen och som presenterades 2001, uppgav 46 procent av
de medverkande kvinnorna att de ”har utsatts för
våld av någon man efter 15-årsdagen”.
Den våldsdefinition som här används är
betydligt bredare än den som vanligtvis används
och utredarna menar att ”grovt våld finns på
samma skala som mindre grova, kanske icke kriminaliserade
och till och med accepterade handlingar”. Enligt Slagen
dam har fem procent av kvinnorna ”utsatts för fysiskt
våld under det senaste året” och då
blir skillnaden mot SCB betydligt mindre.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984