Sommaren 2004 tändes ett litet hopp för Haiti. En FN-styrka under brasiliansk ledning hade anlänt och det brasilianska herrlandslaget i fotboll kom för att spela en match på den nedslitna stadion i Port-au-Prince. Vid en givarkonferens utlovades massivt internationellt bistånd till det fattigaste landet i den amerikanska hemisfären, där 80 procent av de drygt åtta […]
Sommaren 2004 tändes ett litet
hopp för Haiti. En FN-styrka under brasiliansk ledning
hade anlänt och det brasilianska herrlandslaget i fotboll
kom för att spela en match på den nedslitna stadion
i Port-au-Prince. Vid en givarkonferens utlovades massivt
internationellt bistånd till det fattigaste landet i
den amerikanska hemisfären, där 80 procent av de
drygt åtta miljonerna invånarna lever under fattigdomsstrecket.
Men varningarna var många redan då och nu tycks
Haiti vara i fritt fall i en ständigt fördjupad
social, politisk och ekonomisk kris.
Sedan september 2004 beräknas
minst 700 personer ha dödats i det våld som ökar
trots att 7700 soldater och poliser från FN har som
en av sina uppgifter att förbättra medborgarnas
säkerhet.
Tio personer kidnappas i snitt per
dag av väpnade ligor. En del lösensummor gör
kidnapparna rika, men det finns också fall där
vanliga grönsaksförsäljare friges mot några
hundralappar i lösen. USA har uppmanat sina medborgare
att lämna landet och Fredskåren evakuerade sina
16 biståndsarbetare förra veckan. Den utlovade
ekonomiska hjälpen har till stor del uteblivit. Endast
60000 av drygt fyra miljoner röstberättigade har
registrerat sig och möjligheterna att hålla fria
val i höst verkar små.
Mandatet för FN-trupperna löper
ut den 24 juni. FN-chefen Kofi Annan vill ha en förstärkning
av styrkan och ett nytt mandat på ett år. Kina,
som har vetorätt i säkerhetsrådet, har dock
uttryckt motstånd eftersom Haiti erkänner Taiwan.
FN-styrkan, som tidigare kritiserats
för passivitet, har de senaste månaderna blivit
mer aktiv. Priset är att antalet dödade och skadade
FN-soldater har ökat. Poliskåren på Haiti,
HNP, beskrivs som både korrumperad och ibland rent kriminell.
I början av juni rapporterade nyhetsbyråerna att
upp till 25 personer hade dödats när HNP under flera
dagar gick till aktion i slumstadsdelen Bel-Air i huvudstaden.
De officiella rapporterna brukar tala om att väpnade
banditer, oftast påstådda anhängare till
den störtade presidenten Jean-Bertrand Aristide, dödas.
Men inte sällan handlar det om ett urskillningslöst
dödande av obeväpnade civila, inklusive barn, och
det har hänt att polisen efteråt placerat ut vapen
på de dödas kroppar. FN-trupper anklagas för
att samverka med HNP och därmed underminera hela FN-operationens
grundval. Den 6 juni vände sig en haitisk exilgrupp i
USA till OAS, de amerikanska staternas samarbetsorgan, och
fördömde FN-insatsen samtidigt som de krävde
att OAS ska verka för att landets demokratiskt valde
president, Aristide, ska få återvända från
sin exil i Sydafrika. De karibiska staternas samarbetsorganisation,
Caricom, vägrar fortfarande att erkänna den regering
som tillsattes efter att Aristide störtades.
Även i USA växer kritiken.
Den 10 juni krävde tio demokratiska kongressledamöter
att utrikesminister Condolezza Rice skyndsamt vidtar åtgärder
för att hindra sönderfallet i Haiti. Kongressledamöterna
pekade på hur de skyldiga till massakrer under militärregimen
1991-94 nu benådas medan Aristides premiärminister
Yvon Neptune hållits fängslad i elva månader.
De påpekade att övergångsregeringen allmänt
anses vara ”USA:s marionettregim” och att ”dess
misslyckande också är USA:s misslyckande”.
USA, Frankrike och Kanada lyckades
störta vänsterpopulisten Aristide. Haitis fattiga
har dock inte sett några tecken på positiva förändringar.
International Crisis Group publicerade
den 31 maj Spoiling Security in Haiti, en svidande vidräkning
med utvecklingen i år.
Den finns på www.crisisgroup.org