Ledare

Farligt flaggviftande

Förnekelse och flaggviftande. En kombination som kan vara explosivt farlig. I dessa dagar har bägge fenomenen högsäsong i Turkiet. Den 24 april kommer armenier över hela världen att högtidlighålla minnet av den dag 1915 då den turkiske sultanen lät mörda 600 armeniska ledare. Det blev upptakten till ett folkmord som krävde uppskattningsvis en miljon armeniers […]

Förnekelse och flaggviftande.
En kombination som kan vara explosivt farlig. I dessa dagar
har bägge fenomenen högsäsong i Turkiet. Den
24 april kommer armenier över hela världen att högtidlighålla
minnet av den dag 1915 då den turkiske sultanen lät
mörda 600 armeniska ledare. Det blev upptakten till ett
folkmord som krävde uppskattningsvis en miljon armeniers
liv.

Trots att 90 år har gått
är frågan fortfarande tabu i dagens Turkiet. Förra
veckan uppmanade visserligen den turkiske premiärministern
Tayyip Erdogan och parlamentet i Ankara till en objektiv internationell
undersökning av vad som hände, men samtidigt insisterar
utrikesminister Abdullah Gul att anklagelserna om ett turkiskt
folkmord på armenier är ”rent skvaller”.
Den officiella versionen är att de kristna armenierna
i östra Turkiet hade allierat sig med den ryska sidan
i första världskriget och föll sultanens armé
i ryggen. I söndags publicerade det turkiska statsarkivet
dessutom en lista på 523 000 turkar som ska ha dödats
av armenier mellan 1910 och 1922.

Turkiet och Armenien har i dag inga
diplomatiska förbindelser och turkiska diplomater har
kraftfullt agerat mot de länder som har agerat för
den armeniska saken.

Ändå kan knappast ett Turkiet
som vill öppna sig mot omvärlden i all evighet fortsätta
på förnekelsens väg. I februari i år
bröt en av landets mest kända författare, Orhan
Pamuk, den officiella linjen. I en intervju i den schweiziska
tidningen Tagesanzeiger förklarade Pamuk att ”30
000 kurder har mördats här och en miljon armenier
och ingen vågar nämna det. Så jag gör
det. Det är därför de kommer att hata mig”.

Reaktionerna kom snabbt, Pamuk hotades
till livet och tre åtal har väckts för att
han har skadat den turkiska staten och representanter för
regeringspartiet AKP och oppositionen har gemensamt slutit
upp för att arrangera bokbål på Pamuks böcker.

Medan folkmordet på armenier
tillhör historien så är den kurdiska frågan
i allra högsta grad ett problem som fortfarande är
olöst. Löftet från segrarmakterna i första
världskriget att ge kurderna en egen stat glömdes
snart bort. När PKK, Kurdistans arbetarparti, 1984 inledde
ett väpnat uppror i Turkiet fick det snart anslutning
långt utanför Abdullah Öcalans marxist-leninistiska
kretsar. Minst 30 000, de flesta kurder, dog och flera miljoner
fördrevs från sina hembyar i sydöstra Turkiet.
Öcalan infångades och dömdes 1999 till fängelse
och under trycket från EU har vissa begränsade
reformer inletts. Men den turkiska nationalismen, kemalismen
– formad av landsfadern Kemal Atatürk på 1920-talet
– har fortfarande ett starkt grepp över många turkar.

Efter att två kurdiska pojkar,
12 och 14 år, under Newroz, det kurdiska nyåret
försökte bränna den turkiska flaggan i staden
Mersin, har landet exploderat i en flaggyra. Tiotusentals
nationalister har gått ut på gatorna och flaggan
syns överallt.

Militären har förklarat
att flaggan ”ska försvaras till sista blodsdroppen”.

Bland de böcker som nu säljer
bäst i turkiska bokhandlar finns både Adolf Hitlers
Mein Kampf och thrillern Metal Storm, där USA invaderar
Turkiet. Med nya strider mellan PKK-gerillan och armén
i sydöstra delen av landet kan det nu befaras att kurderna
kommer bli första offret för den turkiska nationalismens
aggressiva sida.

Fotnot: Torsdag 21 april klockan 20
visar SVT2 dokumentären ”Jag hatar hundar ”
där tittaren får möta Garbis, en mycket vital
99-åring som bor i Paris. Han överlevde folkmordet
1915 och är ett av de få vittnen som fortfarande
är i livet.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984