Inrikes

Protester och skepsis mot föreslagen världsbankschef

Det var i förra veckan som den amerikanske presidenten George W Bush offentliggjorde USA:s nominering av Paul Wolfowitz. Han ses som en av de mest neokonservativa i kretsen kring Bush och var en av de ledande arkitekterna bakom kriget mot Irak. Nomineringen har ådragit sig kritik inifrån Världsbanken där anställda ifrågasatt Wolfowitz lämplighet, men kritiken […]

Det var i förra veckan som den amerikanske presidenten George W Bush offentliggjorde USA:s nominering av Paul Wolfowitz. Han ses som en av de mest neokonservativa i kretsen kring Bush och var en av de ledande arkitekterna bakom kriget mot Irak.

Nomineringen har ådragit sig kritik inifrån Världsbanken där anställda ifrågasatt Wolfowitz lämplighet, men kritiken kommer också från många andra håll. Ekonomen, Nobelpristagaren och före detta Världsbanksmedarbetaren Joseph Stiglitz ser utnämningen som en provokation och säger sig vara orolig för att Världsbanken ska bli ett tydligt verktyg för USA:s utrikespolitik, skriver brittiska The Telegraph.

Även europeiska regeringar har uttryckt skepsis. Sveriges biståndsminister Carin Jämtin kommenterade nomineringen med att hon inte var helt nöjd eftersom hon var tveksam till om Wolfowitz skulle följa den linje som nuvarande chefen, James Wolfensohn, inlett. Wolfensohn anses ha tagit till sig en del av den kritik som riktats mot Världsbanken från fattiga länder och har genomfört vissa reformer.

Kenneth Hermele på Forum Syd anser dock att europeisk och svensk kritik av USA:s tillvägagångssätt vad gäller utnämningen är problematisk eftersom EU å sin sida tillsätter chefen för Internationella Valutafonden, IMF, på samma odemokratiska sätt.

– Det finns ingen trovärdighet i att vi upprörs över hur USA uppträtt om vi samtidigt accepterar EU:s sätt att uppträda vad gäller IMF, säger han till Arbetaren.

Sedan Världsbanken samt Internationella Valutafonden grundades i Bretton Woods i USA 1944 har det varit kutym att USA har ensamrätt på att utnämna chefen för Världsbanken. EU har sedan fått ensamrätt på att utnämna chefen för IMF. Men detta odemokratiska sätt att välja chefer för de institutioner som i hög grad påverkar framför allt länder i tredje världen är bara toppen på ett isberg, menar Forum Syd. Därför anser Kenneth Hermele att det är viktigare att diskutera Världsbankens och IMF:s demokratiska underskott snarare än Wolfowitz som sådan.

– Kritiken bör fokuseras på utnämningsprocesserna som gamla och feodala. Och det handlar inte bara om tillsättningarna utan om institutionernas slutenhet och obalansen vad gäller representation, säger han.

Obalansen består bland annat av att röstetalen i Världsbankens styrelse baseras på pengar, medlemsländerna är aktieägare i banken och därmed varierar röststyrkan beroende på hur stor ett medlemslands ekonomi är.

USA är Världsbankens största aktieägare med cirka 16 procent av rösterna, följt av Japan. Enligt Forum Syd är möjligheten att påverka sämst för de cirka 40 afrikanska medlemmarna som bara har två styrelsemedlemmar.

Världsbankens och IMF:s vårmöte kommer att gå av stapeln i Washington den 16-17 april. Just nu mobiliserar globaliseringsrörelsen och planerar stora protester i samband med dessa möten.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984