Inrikes

Du sköna nya avdragsvärld

Thomas Ramberg intervjuar Ebba Witt-Brattström i Ekots lördagsintervju i P1: Kommer det ännu icke existerande feministpartiet att förorda avdragsrätt för hushållstjänster? Efter viss tvekan svarar hon att det tror hon inte. Varpå Ramberg slår fast att i så fall kommer det inte att attrahera kvinnor med borgerliga värderingar. Ebba antyder att hon vet bättre. Jag […]

Thomas Ramberg intervjuar Ebba Witt-Brattström
i Ekots lördagsintervju i P1: Kommer det ännu icke existerande
feministpartiet att förorda avdragsrätt för hushållstjänster?
Efter viss tvekan svarar hon att det tror hon inte. Varpå
Ramberg slår fast att i så fall kommer det inte att
attrahera kvinnor med borgerliga värderingar. Ebba antyder
att hon vet bättre.

Jag deltar i ett seminarium där erfarenheterna
från Finlands försök med avdrag för hushållstjänster
presenteras. Deltagarna består främst av de redan frälsta.
Det är folk från Hemfrid och HomeMaid och Change Consulting
Company, men också från HSB, som engagerat sig starkt
på avdragssidan. Den sammanfattning som delas ut har rubriken
”Skatteavdraget för hushållsarbete har visat sig
vara ett fungerande system”. Själva undersökningen
finns bara på finska, vilket kan förklara de motsägelsefulla
siffror som figurerat i svenska medier. Forskaren Kari Niilola börjar
med att skissera bakgrunden. Å ena sidan finns det en miljon
arbetslösa i Finland, å andra sidan finns det ett behov
av tjänster. Målet är att aktivt öka efterfrågan
på dessa tjänster. Avdragsmöjligheterna omfattar
både det som i Sverige kallas rot-avdrag (renovering ombyggnad
tillbyggnad), hushållstjänster och viss vård och
omsorg.

Paradoxalt nog har det största problemet
visat sig vara brist på arbetskraft. ”Städarbete
lockar inte”, medgav Niilola, ”speciellt inte städning
av hem.” Det är ett tungt arbete som kan vara påfrestande
även socialt, eftersom arbetstagaren måste anpassa sig
till många olika arbetsgivare. Den icke-frälste frågar
sig varför det är så viktigt att genom skatteavdrag
skapa sysselsättning i ett tungt arbete som de arbetslösa
helst inte vill ha och som knappast kan betecknas som oundgängligt
för samhällets överlevnad.

Trots problemen såg Kari Niilola avdraget
som en framgång. Antalet nya årsarbeten ligger runt
4 000, alltså mycket långt från de hundratusentals
nya jobb som nämnts i svensk press. Den största delen
av både jobb och avdrag har hittills gällt rot-sektorn,
men mellan 700 och 900 årsarbeten hänför sig till
städsektorn. Skatteavdragen uppgick 2003 till cirka 830 miljoner
svenska kronor. De som utnyttjat avdragen var i första hand
hushåll med höga inkomster, särskilt sådana
som bor i eget hus och hushåll med barn.

Är 830 miljoner mycket för att
ge dessa hushåll möjlighet att till reducerat pris köpa
tjänster som de skulle ha haft råd att betala fullt pris
för? Det kan man diskutera. Niilola påpekade att avdraget
dessutom indirekt skapat fler jobb genom att dessa hushåll
fått mer pengar över för annan konsumtion, vilket
ger sysselsättning inom andra områden. Men det argumentet
skulle man kunna anföra mot alla skatter, och om avsikten är
att öka annan konsumtion är det mer effektivt att sänka
skatten för människor med låga inkomster.

I tidigare rapporter från Finland
har pensionärerna framställts som de stora vinnarna. Denna
mer seriösa studie visar att det inte är sant, vilket
man kunnat räkna ut på förhand. Hela konstruktionen
med skatteavdrag är en lösning som bäst passar den
välbärgade, planerande medelklassen. För en 80-åring
med låg pension är möjligheten att betala fullt
pris för en tjänst för att något år senare
få återbäring på skatten sannolikt inte så
lockande. Men skam den som ger sig. Från i år har man
infört en möjlighet för barn och barnbarn att dra
av kostnaden inte bara för sina egna hushållstjänster
(två makar har dubbla avdrag) utan även för föräldrarnas
och mor- och farföräldrarnas. Intill tredje och fjärde
led, fast baklänges.

I den nya sköna avdragsvärlden
gäller det att se till att ha välbeställda barn och
barnbarn.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984