Inrikes

Handlingsfrihet?

Tvångströjorna drog våra folkvalda leende på sig under 1990-talet. Det var normpolitikens årtionde och den mest lysande begränsningen av det politiska handlingsutrymmet var förmodligen den fasta valutakursen, som ledde till ett katastrofalt kronförsvar. Den tvångströjan är historia. Men flera andra finns kvar. Än så länge. Påfrestningarna ökar nämligen i takt med den ökande arbetslösheten. Regeringens […]

Tvångströjorna drog våra
folkvalda leende på sig under 1990-talet. Det var normpolitikens
årtionde och den mest lysande begränsningen av det politiska
handlingsutrymmet var förmodligen den fasta valutakursen, som
ledde till ett katastrofalt kronförsvar. Den tvångströjan
är historia. Men flera andra finns kvar. Än så länge.
Påfrestningarna ökar nämligen i takt med den ökande
arbetslösheten.

Regeringens utgiftstak. Håller nere
de offentliga utgifterna och sätts normalt tre år i förväg.
Det är numera ett av de grundläggande målen för
den ekonomiska politiken. I år räknar räknar man
med att utgifterna hålls under taket med två miljarder
kronors marginal. Nästa år är prognosen sju miljarder,
enligt konjunkturinstitutet. Samtidigt är den öppna arbetslösheten
högre än på länge, trots den ekonomiska högkonjunkturen:
5,5 procent. Och den kan bli ännu högre, varnar arbetsmarknadsstyrelsen
(Ams).

LO har kritiserat utgiftstaket eftersom
man anser att det bromsar kampen mot arbetslösheten. Ams klagar
på resursbrist och vill snabbt ha pengar till aktivitetsstöd
och anställningsstöd. Annars kan det bli värre än
under den djupa 90-talskrisen, har Ams-

chefen Anders L Johansson varnat. Finansminister
Pär Nuder vill göra en miljardsatsning. Men utgiftstaket
ska hållas.

Riksbankens inflationsmål på
2 procent. Det var på 90-talet som banden till de folkvalda
kapades och inflationsbekämpningen blev överordnad alla
andra penningpolitiska mål. Byråkraterna på riksbanken
har inte velat sänka räntan, trots att inflationen är
obefintlig. Nu anklagar arbetsmarknadsminister Hans Karlsson riksbanken
för att pressa upp arbetslösheten genom att hålla
räntan för högt. Räntepolitiken ”kostar
jobb”, säger han i en intervju i Dagens Industri, och
hävdar att riksbanken vill ha lite extra hög ränta
för att ”uppfostra” arbetsmarknadens parter att hålla
igen i löneförhandlingarna. Även Ams har kritiserat
riksbanken och gjort uträkningar som visar att den alltför
höga räntan kostat 10000-tals jobb.

EU:s stabilitetspakt. Pakten ska tvinga
länderna att hålla budgeten över en konjunkturcykel,
underskotten får inte vara större än tre procent
av BNP. Dessutom får inte statsskulden överstiga 60 procent
av BNP. Tyskland och Frankrike har i flera år brutit mot reglerna
och hotats av miljardböter, något som de med den starkes
rätt trotsar. Grekland valde att fiffla med statistiken för
att klara budgetmålet. Italien har inte visat något
större intresse att minska landets stora statsskuld.

En strid pågår nu, där
Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien vill mjuka upp reglerna.
På andra sidan finns paktens försvarare: Nederländerna,
Österrike och den Europeiska centralbanken. En lösning
som diskuterats är ”flexibilitet” – att kunna spara
i goda tider för att slippa idiotspara i dåliga. Det
handlar om möjlighet till längre tidsfrister och ett större
hänsynstagande till konjunkturläget, enligt dagordningen
inför ett finansministermöte i mars. Men även bättre
”budgetdisciplin” i goda tider och att ”större
fokus ska läggas på medlemsländernas skuld”
är ämnen för diskussion. Och det är de senare
punkterna som den svenska regeringen argumenterat för. Pär
Nuder har sagt att han vill se så få förändringar
som möjligt. Han ”sätter mer fokus på skulden
och betydelsen av stränga nationella ramverk”, enligt
Dagens Industri. Frågan är vad drygt 5,2 miljoner arbetslösa
tyskar – 12,6 procent – säger om det.

Ekonomhistorikern Rodney Edvinsson visar
i en alldeles färsk doktorsavhandling att krisen i början
av 90-talet faktiskt var djupare än depressionen på 30-talet.
Bland annat bidrog neddragningarna i offentlig sektor till att det
blev värre i Sverige än i andra länder. Vad händer
i dag om behovet av offentliga investeringar krockar med utgiftstaket
eller stabilitetspakten? Eller behovet av låg ränta med
inflationsmålet?

I dag är det inte kris, det är
högkonjunktur. Men nyttan av en viss handlingsfrihet är
tydlig.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984