Ledare

Dags att riva upp barnkonventionen?

Två länder har ännu inte ratificerat FN:s Barnkonvention: USA och Somalia. Sverige borde sälla sig till dem genom att riva upp Barnkonventionen. Drastiskt? Ja, men mer ärligt. Det menade i alla fall Anita Dorazio från Flytktingruppernas och asylkommittéernas riksråd, Farr, retoriskt på ett möte om de apatiska flyktingbarnens situation på ABF-huset i Stockholm i förra […]

Två länder har ännu
inte ratificerat FN:s Barnkonvention: USA och Somalia. Sverige borde
sälla sig till dem genom att riva upp Barnkonventionen. Drastiskt?
Ja, men mer ärligt. Det menade i alla fall Anita Dorazio från
Flytktingruppernas och asylkommittéernas riksråd, Farr,
retoriskt på ett möte om de apatiska flyktingbarnens
situation på ABF-huset i Stockholm i förra veckan. ”Sverige
hycklar” sade hon och rasade över att svenska myndigheter
sätter sig över olika internationella konventioner för
att kunna tillämpa en restriktiv flyktingpolitik.

Det är ingen som vet hur många
så kallade apatiska flyktingbarn som lever i Sverige i dag,
men enligt en undersökning som psykologen Andreas Tunström
gjorde 2003 hade cirka 150 barn under året behandlats för
sådana symtom under en vecka eller längre. Den mediciniska
benämningen är ”Depressiv devitalisering”, barnen
förlorar helt livslusten, blir okontaktbara och måste
i vissa fall sondmatas. För vissa är tillståndet
livshotande. De drabbade barnen kommer framför allt från
de före detta Sovjetrepublikerna.

Fenomenet är relativt nytt och förklaringsmodellerna
till varför barn blir apatiska, samt lösningarna på
det varierar. Förra torsdagen debatterades ett förslag
om amnesti för de apatiska flyktingbarnen i riksdagen, men
förslaget avslogs efter motstånd från socialdemokraterna
och moderaterna.

Migrationsminister Barbro Holmberg lägger
skulden för de apatiska barnens situation på den långa
asylprocessen, i förlängningen på barnens föräldrar
eftersom det är de som förlänger asylprocessen genom
överklaganden av avvisningsbeslut. Därmed var det inte
heller förvånande att hon motsatte sig en kollektiv amnesti
för dessa barn på grund av humanitära skäl.
En sådan amnesti skulle kunna ”smitta” andra barn,
det vill säga att det skulle uppmuntra andra barn att utveckla
liknande symptom för att få stanna i Sverige.

Men enligt uppgifter från läkaren
Göran Bodegård på Eugeniahemmet, som behandlat
flera apatiska flyktingbarn, finns det inget automatiskt samband
mellan en lång asylprocess och sjukdomsutvecklingen. Barn
som behandlats för depressiv devitalisering på Eugeniahemmet
har levt i Sverige utan uppehållstillstånd i allt mellan
2 och 54 månader innan barnet togs in på sjukhus, vissa
hade inte fått något avslag innan insjuknandet medan
andra hade fått ett eller flera avslag.

Migrationsministern verkar mena att barnens
tillstånd löses om föräldrarna finner sig i
ett avslag och beslutar sig för att återvända till
sitt hemland. Som om det genom ett avslag plötsligt blir säkert
för den asylsökande att återvända, som om den
asylsökande är ett fantasifullt barn som tror att det
bor ett monster i sängkammaren.

De monster som människor flyr ifrån
är inga fantasifoster. Det är verkliga monster i form
av tortyr, förföljelse och krig. De apatiska flyktingbarnen
har mött dem i sitt hemland, men också i Sverige i form
av en omänsklig behandling av svenska myndigheter.

De redan traumatiserade flyktingbarnen utsätts
i Sverige för en sjuk asylpolitik som måste ändras
i grunden för att skydda dessa barn, men också för
att skydda asylrätten i stort. Receptet är en rejäl
omvärdering om vad som anses vara skyddsbehov. Sverige är
nämligen ett av de länder i Europa som det är absolut
svårast att få uppehållstillstånd i. Denna
omvärdering är nödvändig för att Sverige
ska börja följa de lagar, både svenska och internationella,
som finns och som räcker för att ge dessa barn och deras
familjer uppehållstillstånd.

För inte vill väl Sverige ta konsekvenserna
av att inte följa dem och riva upp konventionerna?

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984