Det kan inte ha gått många dagar efter tsunamin förrän Fritidsresors informationschef Lottie Knutson knäckte den perfekta formeln för att få snurr på affärerna igen: solidaritet genom turism. Kanalisera svenskarnas nyfunna solidaritetsvilja till chartersemestrar. Plötsligt skrev varenda tidning om hur viktigt det var att folk fortsatte massturista i Thailand. I P1:s morgonprogram i förra veckan […]
Det kan inte ha gått många dagar efter tsunamin förrän Fritidsresors informationschef Lottie Knutson knäckte den perfekta formeln för att få snurr på affärerna igen: solidaritet genom turism. Kanalisera svenskarnas nyfunna solidaritetsvilja till chartersemestrar.
Plötsligt skrev varenda tidning om hur viktigt det var att folk fortsatte massturista i Thailand. I P1:s morgonprogram i förra veckan förklarade Lottie Knutson att turism ”är bättre än alla bidrag i världen”.
Verkligen. Bättre för vem?
Dagen före, på en helsidesannons i Dagens Nyheter, vädjade Lottie Knutson till svenska folket om att boka charterresor till Phuket. I samma tidning kunde man läsa om hur liken fortfarande flöt i land på stränderna.
Men i Fritidsresors annons kunde man inte urskilja några lik. Där var det vit sandstrand, klarblått vatten och texten:
”Det bästa vi som researrangör kan göra för thailändarna är att få igång resandet till deras underbara land igen.”
Trots alla skriverier om att ”svenskarnas semesterparadis har förvandlats till ett helvete” (Aftonbladet) lever drömmen om paradiset kvar. Det har den gjort i hundratals år, sedan Europa började sin kolonisering av världen.
På 1500-talet tog vi det vi ville ha med hjälp av soldater. Nu gör vi de fattigas länder till våra med hjälp av resebolagen.
Men hur skönt det än må vara att njuta på den fattiga världens stränder, uppassad av till synes oändligt tacksamma människor har det inget med solidaritet att göra.
Konsekvenserna av att följa Fritidsresors och andra charterbolags vädjanden är bland annat miljöförstöring, prostitution, trafficking och sönderslagna lokala ekonomier. Det medför också ett beroende av att turisterna återvänder, något de inte lär göra om utvecklingen går framåt och priserna höjs.
Men det största problemet med massturismen är att den nästan enbart gynnar resebolagen. FN:s miljöprogram UNEP har räknat ut att 70 procent av de pengar som charterturisterna spenderar på Thailandsresan läcker ut ur landet. Av de pengar som blir kvar hamnar en stor del hos inhemska reseföretag med huvudkontoren i Bangkok. I världen i stort stannar i genomsnitt endast omkring fem procent av turisternas pengar i de lokala ekonomierna.
”Massturismen skapar en massförstörelse bortom någons kontroll”, skriver Bangkok Post i en kommentar efter tsunamin. Thailands turismmyndighet har redan begärt att få öka budgeten för marknadsföring med 50 procent, bland annat för att kunna göra en vägshow genom Sverige.
Den lär bli framgångsrik. För vem vill inte kunna semestra och samtidigt känna sig som världsförbättrare?