Ledare

Moral och moral

Bush. Igen. Styrkt av en faktisk valvinst den här gången, stärkt av fler republikaner i senaten och representanthuset. Medan senator John Kerry hade Bruce Springsteen, Steve Earle, Jackson Brown, REM och Eminem på sin sida hade Bush Gud på sin. Åtminstone var tillräckligt många kristna övertygade om att det förhöll sig på det sättet. Bushkampanjen, […]

Bush. Igen. Styrkt av en faktisk valvinst
den här gången, stärkt av fler republikaner i senaten
och representanthuset. Medan senator John Kerry hade Bruce Springsteen,
Steve Earle, Jackson Brown, REM och Eminem på sin sida hade
Bush Gud på sin. Åtminstone var tillräckligt många
kristna övertygade om att det förhöll sig på
det sättet. Bushkampanjen, med valstrategen Karl Rove i spetsen,
hade ögonen på de cirka fyra miljoner evangelikaner som
inte röstade i förra valet och det verkar som republikanerna
lyckades mobilisera en stor del av dem. Så var det också
moralfrågor som en stor del av väljarna tyckte var viktigast
enligt vallokalsundersökningarna.

Och i de elva stater som samtidigt hade
folkomröstningar om homoäktenskap blev resultatet ett
delstatsförbud i samtliga. Att moralfrågor som homoäktenskap
och abort hamnade så högt förvånade många.
Men att USA till stora delar är ett mycket religiöst land
är däremot ingen nyhet och demokraterna försökte
hantera detta på olika sätt under valkampanjen. Bland
annat har Kerry tonat ner sitt försvar av aborträtten
genom att bedyra sitt personliga motstånd mot aborter och
han är också motståndare till homoäktenskap.

Men snarare än att skapa en lightversion
av den kristna högern borde Kerry ha tacklat moralfrågorna
genom att lyfta fram andra frågor. Så resonerar till
exempel Jim Wallis i kristna Sojourners Magazine och Tom Hayden
på den alternativa och oberoende hemsidan Alternet efter valet.
Genom att argumentera för att fattigdomsbekämpning är
en moralfråga och att Irakkriget är orättfärdigt
hade Kerry kunnat utmana den religiösa högerns fokus på
abort och homoäktenskap som de viktigaste religiösa frågorna
och anlagt ett progressivt perspektiv på så kallade
moralfrågor.

Den amerikanska vänstern frågar
sig vad som kommer att hända med kritiken av kriget mot Irak
och mot Bushs politik i allmänhet. Det finns en rädsla
för att folk ska byta ilska mot uppgivenhet.

Men de protester och den massrörelse
som kunde ses på New Yorks gator under republikanernas partikonvent
på sensommaren i år var inte en massrörelse för
det demokratiska partiet utan en massrörelse mot kriget mot
Irak, mot Bush och för social rättvisa. Bland de många
lokalt baserade grupper som demonstrerade mot ”kriget mot de
fattiga” i USA var det primära att lyfta fram de rättvisefrågor
de slogs för oavsett vem som sitter i Vita Huset. Den rörelsen
har fått det svårare nu och kommer att få kämpa
på fler fronter. Men den står inte och faller med Kerrys
nederlag. Det gör inte heller den rörelse som kräver
ett slut på USA:s ockupation av Irak.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984