Debatt

Hårdare lagstiftning ger färre jobb

Den globala specialiseringen har lett till en omfattande strukturomvandling där jobb flyttas mellan olika regioner i hela världen – på samma sätt som tidigare skedde i Sverige. Motiven för ett företag att flytta produktionen till ett annat land varierar. I en del fall handlar det om att etablera sig på nya marknader för att sälja […]

Den globala specialiseringen har lett till
en omfattande strukturomvandling där jobb flyttas mellan olika
regioner i hela världen – på samma sätt som tidigare
skedde i Sverige.

Motiven för ett företag att flytta
produktionen till ett annat land varierar. I en del fall handlar
det om att etablera sig på nya marknader för att sälja
mer. Detta kan ibland vara till fördel för den tillverkning
som sker i Sverige.

I andra fall handlar det om att utnyttja
kunskap som finns i en viss region. Det är skälet till
att huvuddelen av komponenterna i en Volvo är tillverkade i
höglöneländer som Tyskland, Frankrike, USA och Japan.
Det är också skälet till att många utländska
biltillverkare valt att köpa säkerhetssystem, fyrhjulsdrift
och IT i Sverige. Det är också skälet till att det
svenska företaget Getinge valt att lägga ned produktion
i Italien och USA för att flytta den till Sverige. Den svenska
arbetskraftens höga kunskapsnivå och produktivitet har
länge varit ett motiv för utländska investerare att
satsa pengar i svensk produktion, vilket lett till ökad sysselsättning
i Sverige.

Ett företag som inte ser över
sina kostnader riskerar att snabbt bli utkonkurrerat, vilket kan
leda till ödesdigra konsekvenser för den ort där
produktionen finns. Det är självklart att ett land med
en god utbildningsnivå, en hög standard och ett utvecklat
välfärdssystem och därmed höga arbetskraftskostnader
tvingas konkurrera med länder där arbetskraften ännu
inte är lika välutbildad, där välfärdssystemen
är outvecklade och där lönerna är låga.
Det gäller speciellt jobb där det krävs mycket arbetskraft
och där den sammanlagda lönekostnaden utgör en stor
andel av den totala produktionskostnaden.

Jag tror inte att någon i Sverige
är beredd att sänka lönerna för att konkurrera
med länder vars arbetskraftskostnader utgör 5-20 procent
av våra. Det skulle rasera våra möjligheter att
upprätthålla dagens utbildnings- och välfärdsnivå.
För oss handlar det om att utveckla strategier som innebär
att våra jobb kan bära höga och gärna ökade
reallöner. Det är därför som den svenska produktionen
successivt går mot ett ökat kunskapsinnehåll och
en högre produktivitet. Det är därför som vi
måste investera mera i utbildning, forskning och innovationer.
Det är också därför som det är en fördel
om svenska företag kan skapa längre värdekedjor genom
ökat samarbete i underleverantörssystem, kluster och gemensamma
exportsatsningar.

Tanken att vi ska kunna stoppa utflyttning
av företag till andra länder genom hårdare lagstiftning
och ökade kostnader för företag som gör detta
ligger nära till hands, men konsekvenserna kommer att bli helt
andra än de avsedda. Risken är i stället att vi genom
en sådan strategi får färre och mer osäkra
jobb.

Vi har i Sverige medvetet valt att utforma
vårt anställningsskydd så att företagen tvingas
ta ett stort ekonomiskt ansvar medan det går bra. Däremot
är det relativt lätt för svenska företag att
avveckla verksamhet. Vi har bland de lägsta exitkostnaderna
i Europa.

I Spanien, som ligger i topp, måste
företag ibland betala hela årslöner till anställda
som sägs upp. Det kanske inte är så konstigt att
spanska företag väljer tillfälligt anställda
i stället för fast anställda. En tredjedel av alla
anställda i Spanien har bara tillfällig anställning,
ännu fler inom industrin. Så vill vi inte ha det i Sverige.

Om vi i Sverige skulle öka exitkostnaden
för företagen skulle vi med all säkerhet också
förlora en hel del jobb. Risken är då stor att en
del av företagens investeringar sker i andra länder än
Sverige. Skulle vi genom komplicerade regler om förhandling
med företagen fördröja strukturomvandlingen skulle
hotet mot de kvarvarande anställda bara bli ännu större.

I stället för att försvåra
en nödvändig strukturomvandling i Sverige bör vi
med all kraft verka för enhetliga europeiska regler om exitprocedurer,
strukturfondsstöd och annat statligt stöd som snedvrider
konkurrensen bland europeiska företag.

Strukturomvandling är en nödvändig
process som tyvärr slår hårdast i lågkonjunkturer
och mot regioner som redan är utsatta för ett starkt omvandlingstryck.

Om vi vill att företag ska överleva
i den globala konkurrensen måste vi acceptera rationaliseringar
i form av att verksamheter bantas, outsoursas, läggs ned eller
slås samman. Olönsamma företag är ett större
hot mot sysselsättningen.

Om vi vill att alla ska ha en dräglig

lön att leva på måste vi
också acceptera att företag pressas att flytta produktionen
till länder där lönerna kanske

bara är en tiondel av våra löner.
Alternativet är annars större löneklyftor och ökad
fattigdom. Alternativet är också en långsiktigt
försämrad produktivitetsutveckling i näringslivet
och därmed ett minskat utrymme för framtida reallöneökningar.

Genom strukturomvandlingen förbättrar
vi chanserna för företag i Sverige att sälja varor
och tjänster hemma och utomlands. Det ger oss jobb. Det ger
kommuner och landsting de skatteinkomster som ska finansiera välfärden
i framtiden. Och faktiskt är det också så att de
jobb som nu flyttas till låglöneländer i vår
närhet så småningom skapar en bättre ekonomi,
ökat välstånd och ökad efterfrågan i
dessa länder.

Sköter vi oss väl kan efterfrågan
från dessa länder så småningom skapa nya
jobb i Sverige.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984