Aktivister vill åtala vårdpolitiker

– Vi står inför ett massivt systemskifte när det gäller vården. Problemet är att ingen erkänner det, sa Cecilia Verdinelli-Peralta från Sits. En av de inbjudna talarna var Björn Rönnblad, läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Han gick igenom vårdpolitikens utveckling och menade att marknadsanpassningen inte alls är något nytt, utan förts in gradvis under […]

– Vi står inför ett massivt systemskifte
när det gäller vården. Problemet är att ingen
erkänner det, sa Cecilia Verdinelli-Peralta från Sits.
En av de inbjudna talarna var Björn Rönnblad, läkare
på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Han
gick igenom vårdpolitikens utveckling och menade att marknadsanpassningen
inte alls är något nytt, utan förts in gradvis under
en längre tid:

– Man måste gå tillbaka till
nedskärningarna som gjordes redan på 1980-talet. De offentliga
pengarna bytte riktning och gick i stället till bankakuten
och skattereformer.

I början av 90-talet kom ”köp
och sälj-modellen”, som satte grunden för att kunna
börja privatisera. Man började tala om beställare
och utförare och framför allt införde man konkurrensutsättning
genom att ta in privata alternativ och bana väg för utförsäljningar.

Rönnblad beskrev förändringarna
som gjordes under 90-talet mycket som ideologiska reformer:

– Arkitekterna bakom beställar- och
utförar-systemet kallade det själva en ”mental omställning”.
Det handlar om att börja se vården som en vara som man
kan få att gå med vinst och patienten som en kund.

I mitten av 90-talet blev S:t Görans
sjukhus i Stockholm det första akutsjukhuset som blev aktiebolag.

– Socialdemokraterna sade att vi aldrig
skulle ha sjukhus på börsen, men nu är det så,
konstaterade Rönnblad.

I dag drivs ungefär tio procent av
den totala sjukvården privat. Framför allt har privatiseringen
nått primärvården. En femtedel av landets vårdcentraler
är i dag privata. Delvis rör det sig om privata vårdinrättningar
som drivs på entreprenad av det offentliga, men Rönnblad
befarade att privat vård som också bekostas med privata
pengar kommer att öka.

– Nu finns det i Sverige ungefär 150
000 människor som har tecknat privata sjukförsäkringar,
eftersom det ger en möjlighet att gå förbi köerna.
Det är egentligen inte så många, men om försämringarna
blir fler, kommer fler att tycka att det är onödigt att
behöva betala två gånger, och skatteviljan kommer
att sjunka, sade han.

Marina Olsson från Vårdförbundet
i Västra Götaland riktade in sig på fackliga frågor.

– Vi upplever att man tänker alldeles
för kortsiktigt. Dessutom finns det en överdriven tro
på att strukturförändringar ska spara pengar, sade
hon och kritiserade att så få konsekvensanalyser genomförs
innan man genomför reformer.

Sjuksköterskan Kersti Björqvist
berättade om sin verklighet som vårdanställd i tider
av nedskärningar.

– Blir det anmälningsfall är det
vi som åker dit och vi som känner skam över att
vara en del av något som inte är bra. Vi gör vårt
bästa, men det räcker inte, sade hon.

Dagen avslutades med diskussion om hur man
går vidare i kampen för en offentlig vård. Bland
annat föreslogs en ”vårdkommission” där
man skulle kunna åtala politiker för trolöshet mot
huvudman med hänvisning till Hälso- och Sjukvårdslagen.