Inrikes

En annan historia

Kapitalismen bygger på att någon kan köpa någon annans arbete. Arbetet som betalas värderas på olika sätt beroende på vad som produceras, hur det produceras, i vilken tid det produceras och vem som producerar det. Att vara man och skräddare betalade sig bättre än att vara kvinna i de första textilfabrikerna. Men kapitalismen handlar inte […]

Kapitalismen bygger på att någon
kan köpa någon annans arbete. Arbetet som betalas värderas
på olika sätt beroende på vad som produceras, hur
det produceras, i vilken tid det produceras och vem som producerar
det. Att vara man och skräddare betalade sig bättre än
att vara kvinna i de första textilfabrikerna.

Men kapitalismen handlar inte bara om lönen.
Den handlar också om makt över arbetsplatsen. Rätten
att till exempel bestämma vem som ska anställas eller
avskedas. I dag kallar vi det medbestämmande.

I den historieskrivning vi känner gick
LO 1905 genom den så kallade decemberkompromissen med på
arbesgivarens rätt att ”leda och fördela” arbetet.
Nästa milstolpe var Salsjöbadsavtalet. Avtalet, eller
egentligen avtalen, träffades i slutet av 1930-talet mellan
LO och SAF och reglerade arbetsgivarens makt. Förbunden tvingades
till förhandlingar och avtal genom att regeringen hotade med
att ingripa mot strejker och lockouter som ansågs hota tredje
part. Den i Sverige jämförelsevis höga konfliktnivån
brukar anges som skäl till regeringens agerande.

I en nytukommen skrift Vem står på
tur? visar Berit Bengtsson att denna historieskrivning inte riktigt
stämmer. Förhandlingar och kollektivavtal har en mycket
längre historia och konfliktnivån avtog redan från
mitten av 1920-talet. Kapitalismen har inte varit så fri som
den velat påskina och arbetarna inte så maktlösa.
Alla arbetare har dock inte haft lika mycket att säga till
om.

Kopplingen mellan industrialisering och
fackets bildande är inte enkel. Hantverksarbetare och inte
alls industriarbetare var de första att bilda fackföreningar
under 1890-talet. Typograferna brukar pekas ut som de första.
Grov-, industri-, och servicearbetarna lyckades skapa varaktiga
sammanslutningar något senare. År 1898 bildades topporganisationen
LO. Över tid bildades allt fler fackförbund, och centralorganisationen
SAC bildades 1910 som en följd av storstrejken.

Hur verkade då de tidiga fackföreningarna?
Bengtsson visar att fram till 1930-talet var det vanligast med lokala
avtal som gällde en arbetsplats, ett yrke eller en brasch på
en ort. Man skulle kunna tro att detta stöder tesen att arbetarna
inte hade mycket att säga till om före Saltsjöbadsavtalen,
men det stämmer inte riktigt. Även om avtalen var små
var för sig, berördes en stor del av arbetskraften. Avtalen
begränsade arbetsgivarnas ”antagnings- och uppsägningsrätt”
långt före Saltsjöbadsavtalen. Fackföreningarna
drev olika frågor om medbestämmande. Turordningskriterer,
som var en särskilt viktig fråga för arbetare med
yrkesutbildning, var viktiga och tillämpades ofta vid både
permittering och återanställning. Anställningstiden
var det dominerande turordningskriteriet, kanske för att facket
trodde att arbetsgivarna skulle gå med på detta. Men
kriterier som bosättningsort, försörjningsplikt,
yrkesskicklighet och duglighet spelade också roll i avtalen.
Organisationsklausuler som innebar företrädesrätt
till arbete för fackföreningsmedlemmar var viktigare för
arbetare utan yrkesutbildning.

En ständigt pågående diskussion
sedan industrialismens början har varit om en revolutionär
eller en reformistisk strategi ger dem som arbetar makt. Svensk
arbetarröresle beskrivs ofta som reformistisk och Saltsjöbadsavtalen
pekas ut som det viktiga vägskälet. Att vägskälet
var tidigare än så är uppenbart. Olika grupper har,
nu som då, haft skilda möjligheter att driva genom sina
frågor, men att man velat vara med och bestämma står
klart. Eller som Folke Fridell uttryckte det: ”Vi skulle vilja
vara med och bestämma lite, dela vinst och ansvar och sånt.”

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984