Ledare

Skenval i Ryssland

På söndag kommer Vladimir Putin att bli omvald till posten som Rysslands president. Det enda som skulle kunna omkullkasta denna utsaga är att valdeltagandet blir under 50 procent. I så fall kommer det att bli en andra valomgång vid senare tillfälle där Putin blir omvald. Kreml kontrollerar medierna och har kontroll över hela valapparaten, varför […]

På söndag kommer Vladimir Putin
att bli omvald till posten som Rysslands president. Det enda som
skulle kunna omkullkasta denna utsaga är att valdeltagandet
blir under 50 procent. I så fall kommer det att bli en andra
valomgång vid senare tillfälle där Putin blir omvald.

Kreml kontrollerar medierna och har kontroll
över hela valapparaten, varför det ryska presidentvalet
är ett skenval. Därmed inte sagt att Putin inte skulle
kunna vinna även ett fritt och rättvist val. När
han sommaren 1999 plockades fram av dåvarande presidenten
Boris Jeltsin som kronprins och ny premiärminister var Putin
en anonym chef för den ryska säkerhetstjänsten FSB.
I dag är han Rysslands obestridlige ledare. Han har ett fogligt
parlament, duman, som gör som han säger. De ryska medierna
blir allt tystare. Något civilt samhälle i form av betydande
organisationer utanför statens kontroll finns inte i Ryssland.

Därtill kommer ett rättsväsende
vars självständighet kan ifrågasättas. Och
om Putin tvivlar på sin popularitet brukar det påpassligt
komma något terroristdåd som kan tillskrivas tjetjener
och då behövs samling i nationen för att bemöta
terrorismen.

Den 6 februari dog 41 personer vid ett bombattentat
i Moskvas tunnelbana och den 5 mars meddelade myndigheterna i Moskva
att beredskapen i den ryska huvudstaden hade skärpts då
det befarades att terroristattackerna kunde riktas mot de viktigaste
ortodoxa, islamiska och judiska byggnaderna i staden.

Terroristdåd har förvisso drabbat
Moskva och andra ryska städer och har dödat flera hundra
civila, men det finns bedömare som hävdar att det ibland
verkar finnas andra intressen (läs FSB) än tjetjenska
separatister bakom attentaten.

En förklaring till Putins starka stöd
bland de ryska väljarna, runt 80 procent enligt opinionsundersökningarna,
gavs i ett BBC-reportage i lördags från den sibiriska
byn Kovrygino. Invånarna där lever i ett bistert klimat.
Få har arbete, ännu färre ser någon framtid
och de flesta männen är alkoholberoende. Men trots att
fattigdomen består så är det mer ordning i ekonomin
nu än under Jeltsin och löner och pensioner betalas ut
i tid. Den ryska oljan har satt fart på ekonomin och nyligen
förklarade Simon G Kukes, vd på Yukos, det största
oljebolaget, att Ryssland räknar med att gå om Saudiarabien
som världens största råoljeproducent år 2009.

Tatyana Chukrov berättade för
BBC:s reporter att hennes andre man hade supit ihjäl sig och
att hennes äldste son hade stupat under värnpliktstjänstgöring
i kriget i Tjetjenien. Men Tatyana Chukrov kommer ändå
att rösta på Putin på söndag. De tvivelaktiga
inslagen i rysk politik tillskrivs inte Putin personligen, utan
möjligen dåliga rådgivare.

Numera har Putin också byggt upp början
till en personkult där han är den gode landsfadern, en
bild som förstärks av massmediernas hyllaningar av honom
som en superhjälte. En rysk hitlåt häromåret
hyllade presidenten: ”Jag vill ha en man som Putin. Han är
stark, han är nykter, han slår inte sin fru.”

Även om Putin i stort sett har goda
relationer med västvärlden har han ett behov av att visa
upp Ryssland som en demokrati. I valet år 2000 fanns elva
kandidater. En av dem, kommunistledaren Gennadij Ziuganov, utmanade
på allvar Putin och fick drygt 40 procent mot Putins 53 procent.

I år är det dock annorlunda,
men ett val med bara en enda kandidat skulle föra tankarna
till Sovjettiden och se illa ut. På pappret fanns det därför
sex andra kandidater. En av dessa, Ivan Rybkin, före detta
talman i duman, hoppade av i fredags och manade till bojkott av
hela valet sedan han förvägrats att sända sin kampanjvideo
i de stora teve-kanalerna. Affären Rybkin med anklagelser om
kidnappning, uppdykande i London och sedan återkomst till
Moskva är en fars.

De övriga fem kandidaterna är
chanslösa i valet.

Inte heller behöver Putin bry sig om
vad som händer i Tjetjenien. När Anna Politkovskaja, den
världsberömda ryska journalisten på Novaja Gazeta,
förra veckan besökte Stockholm framträdde hon bland
annat på Utrikespolitiska institutet. Hon beskrev hur kriget
i Tjetjenien påverkar rysk inrikes- och utrikespolitik utan
att ens vara en valfråga och hur kriget blev Putins språngbräda
till makten. Hon berättade om hur främlingsfientligheten
och rasismen breder ut sig – ”judarna kan sova lugnt så
länge vi har tjetjenerna” – och hon som över femtio
gånger besökt Tjetjenien vittnade om de mördade,
torterade och försvunna människorna. Och så konstaterade
Politkovskaja att Tjetjenien är en zon där mänskliga
rättigheter saknas helt.

Den som bär ansvaret för den statliga
terrorismen, både för de federala truppernas framfart,
liksom den lokale vasallen Ahmed Kadyrovs terror, är Vladimir
Putin.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984