Kultur

Kvinnors bild av krig

I årets första nummer av Journalisten finns en härlig bild på ett helt uppslag, tagen av Rikard Westman. Under rubriken ”Flockfotograferna” ser vi tio pressfotografer dolda bakom sina kameror. Alla söker de samma motiv. Och alla är så vitt jag kan se män. I nästa nummer av Journalisten (nummer 2/2004) presenteras under ”Nomineringar” de fotografer […]

I årets första nummer av
Journalisten finns en härlig bild på ett helt uppslag,
tagen av Rikard Westman. Under rubriken ”Flockfotograferna”
ser vi tio pressfotografer dolda bakom sina kameror. Alla söker
de samma motiv.

Och alla är så vitt jag
kan se män.

I nästa nummer av Journalisten
(nummer 2/2004) presenteras under ”Nomineringar” de fotografer
som tävlar om ”Årets bild”, det mest prestigebundna
som en svensk fotograf kan vinna. 262 fotografer hade skickat in
sammanlagt 3 351 bilder till tävlingen. Det är 24 män
och 6 kvinnor som har nominerats. En klar förbättring
jämfört med föregående år då det
var en (1) kvinna vars bild nominerades!

På Galleri Kontrast i Stockholm
har det de senaste veckorna pågått en utställning
kallad ”Krig – 40 kvinnor tolkar” ett projekt av ”nätverk
Brudarna” inspirerat av förra årets katastrofala
könsfördelning i nomineringarna till Årets Bild.
46 kvinnliga fotografer deltog i denna utställning som eventuellt
kommer att visas även i Norrköping och Örebro. I
programförklaringen förklaras att ”I denna utställning
går fotograferna bakom den stereotypa nyhetsbilden för
att fånga en djupare och bredare tolkning av det laddade ordet
krig”.

Nyfiken går jag dit och konstaterar
att det finns bilder som griper tag i mig som besökare. Anette
Nantells bild ”Lumes traktor”, om kvinnornas verklighet
i en by i Kosovo när männen har dödats i en massaker,
är ett sådant exempel. Frida Hedbergs bilder på
två unga nepalesiskor som ska bli en del i regeringens krig
mot maoistgerillan påminner oss om att kvinnor inte bara är
offer, utan också aktörer i krig – från högsta
nivå som presidenterna i Filippinerna och Indonesien till
de rwandiska nunnorna som avtjänar fängelsestraff i Belgien
dömda som aktiva deltagare i folkmordet 1994. Tillsammans med
berättelserna får jag en klump i halsen när jag
ser Anna Nilssons porträttbilder på Karl Staf, den siste
Spanienfrivillige som är i livet och Åsa Westerlunds
bilder på veteranerna från Första världskrigets
slakt på västfronten eller Beatrice Lundborgs porträtt
av kvinnliga veteraner från Sovjets stora fosterländska
krig.

Men ändå lämnar jag
Galleri Kontrast med en fadd smak. Varför måste en kvinnlig
tolkning av begreppet Krig också omfatta idrott, datanördar,
schackspelare, hundar som söker narkotika eller tjejer som
deltar i ett Slitz-jippo? Det är som om arrangörerna inte
riktigt vågar lita på att kvinnor också kan skildra
krig på allvar.

Det påminner om hur utrikeskorrespondenten
Åsne Seierstads rapportering i debatten kan reduceras till
frågor om manlig avundsjuka eller fjanterier om ”hur
det känns att vara kvinna” när hon, bra eller dåligt,
gör sitt arbete.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984