Radar

Att tjata är silver, att tjata igen är guld

Att skriva mediekritik ur ett feministiskt perspektiv är ett tillsynes outtömligt och i vissa fall tjatigt arbete. I vissa fall är det nästan hopplöst. Envist sexistiska publikationer fungerar ibland som tydliga exempel lätta att angripa såsom herr-, dam- och tjejtidningarna. Eller sporten varhelst den förekommer. Inte att det inte är viktigt att angripa dessa, tvärtom […]

Att skriva mediekritik ur ett
feministiskt perspektiv är ett tillsynes outtömligt och
i vissa fall tjatigt arbete. I vissa fall är det nästan
hopplöst. Envist sexistiska publikationer fungerar ibland som
tydliga exempel lätta att angripa såsom herr-, dam- och
tjejtidningarna. Eller sporten varhelst den förekommer. Inte
att det inte är viktigt att angripa dessa, tvärtom är
dessa stora konserverande krafter för vidmakthållandet
av könsmaktsordningen i samhället, men syftet bland avsändarna
är oftast att klappa en enkönad publik medhårs för
att på så vis kamma hem största möjliga ekonomiska
utdelning. Ett införande av ett folkbildande könsperspektiv
i dessa kan inte frikopplas från vinstmaximeringens enklaste
principer – att inte utmana utan bekräfta. Man har helt enkelt
inga publicistiska ambitioner och kan endast angripas med klassisk
konsument- och varumärkeskritik.

??Det klassiska exemplet är Vecko-Revyn
som säger sig stå på ”tjejernas sida”
och därmed blir en möjlig måltavla för kritik
från ”tjejerna”. Själv är jag riktigt
trött på att behöva finansiera kvällstidningarnas
fortfarande så gott som enkönade sportbevakning. Jag
vill helt enkelt slippa betala för skiten. Lägg den som
bilaga och sänk mitt lösnummerpris!

annat är det med de medier som
säger sig ha ett samhälls- och allmänbevakande uppdrag.
I första hand hamnar då Public Service i blickfånget.
Med jämna mellanrum kommer undersökningar som slår
fast att våra vanligaste nyhetsprogram lider kraftig brist
på könsbalans och genusperspektiv.

Likadant är det med public service
”samhällsbevakande” flaggskepp Debatt, Godmorgon
världen och Agenda.

Det sistnämnda var utsatta för
mycket skarp kritik i samband med USA:s bomböverfall av Afghanistan
2001. Då fyllde de studion med idel män, militärer,
militär expertis och diplomater så att till och med Expressens
Britta Svensson gick i taket.

Britta Svensson, som poängterade
att hon inte ens kallar sig feminist, menade att det måste
finnas även kvinnor som hade något att säga om USA:s
bomber. Kanske var det just för att Svensson inte kallar sig
feminist som det blev en så kraftig reaktion. Frågan
diskuterades bland annat i just Debatt och Godmorgon världen
och Agendas dåvarande redaktör, Erika Bjerström,
i dag frekvent och kompetent europakorrespondent för Rapport
och Aktuellt, svarade att kvinnorna konsekvent säger nej till
att medverka. Redaktionerna uppmanades att tänka igenom hur
de arbetade och hur de knöt kontakter men också hur de
vinjetterades och såg på sig själva.

nu är det dags igen. Att påminna
kanske främst Debatt, men även Godmorgon världen
och Agenda om behovet att göra könsmärkt inventering
av inslag, medverkande och frågor.

Glädjande är att redaktionerna
i dag är så gott som könsbalanserade. Nästa
steg är resten. Ett tips är att titta på förra
veckans tablåer.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984