”Permanent vårdkris är tyvärr inget misstag”

”Demokrati betyder folkstyre, men i Sverige spelar det ingen roll att majoriteten av folket vill ha lika sjukvård för alla. Vi är vårdarbetare, patienter och anhöriga som vägrar stå tysta medan hälso- och sjukvården förfaller ytterligare”, skriver läkaren Darius Barimani och sjukgymnasten Hedda Viå i ett debattinlägg om vården i Stockholm och Sverige.

Inrikes

”Polisen hade kommit undan utan anmälan”

Förra månaden meddelade Stockholmspolisen att de skjutit ihjäl en man i Bagarmossen efter att han avfyrat skott mot dem. Men i onsdags tog polisen tillbaka uppgifterna – mannen sköt aldrig mot dem. – Polisen verkar göra vad som helst för att skydda sin egen kår, säger mannens mamma till Arbetaren.

”Polisen tar inte NMR-hotbilden på allvar”

RFSL Ungdom ställer in samtliga sina aktiviteter på Almedalsveckan. Detta efter polisens beslut att ge den militanta nazistorganisationen Nordiska motståndsrörelsen tillstånd att hålla bokbord ett hundratal meter från RFSL:s lokaler. Beslutet har rört upp starka känslor hos flera organisationer.

”Problemet är att misstänkta krigsförbrytare bjuds in”

”Den gemensamma nämnaren är att dessa utrymmen inte kritiseras för att de är judiska, utan för att de använts för att sprida israelisk propaganda.”

Inrikes

”Pseudovetenskap” för 1,5 skattemiljoner

Region Jönköpings län har betalat 1,5 miljoner skattekronor för kurser i den ifrågasatta psykologiläran Human Dynamics och siffran tickar vidare. Allt är baserat på ett muntligt avtal utan slutdatum, något som strider både mot egna riktlinjer och Lagen om offentlig upphandling.

”Real love” på Tempo dokumentärfestival

Kamp för att älska också det svåra

”Sanningen om Kronstadt”

Tidningen Arbetaren har en 96-årig historia och ett rikt materialarkiv. På senaste tiden har vi gjort ett antal nedslag i arkivet och återpublicerat några av alla texter som ryms där. Dagens återpublicering: en text om den då nyligen inträffade massakern på revolterande matroser i ryska Kronstadt från tidningen Röda Fanor, 1921.

”Situationen är mycket värre nu”

För tio år sedan överlevde Ali Esbati terrordådet på Utøya. Hans nya bok Man kan fly en galning, men inte gömma sig för ett samhälle, berättar om ett samhällsklimat där beståndsdelarna ur terroristens världsbild tagit sig allt längre in i mainstreamdebatten.

”Skolans huvudmän har glömt bort barnen”

Från decentraliseringens och privatiseringens tidevarv på 1980- och 90-talet har en skola för alla förvandlats till en skola för de som kan och de som har. Huvudmännen har glömt barnen. Ja, inte deras skolpeng förstås, men alla barns rätt till god och trygg utbildning, kunskap och önskan till bildning. Det skriver dagens debattör, läraren och författaren Louise Lindblom.

”Skrivandet blev min tillflykt”

I Saudiarabien osynliggörs flickor och kvinnor systematiskt, inte minst när det gäller studier och arbete. Arbetaren har träffat Hana Al-Khamri, som nyligen kom ut med boken Väluppfostrade kvinnor skriver sällan historia – om att vara kvinna och journalist i det könssegregerade Saudiarabien.

”Slopa inte kravet på EU-utträde, V!”

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt vill att partiet skippar kravet på utträde ur EU. Men EU-utträdeskravet är det starkaste vapnet den dag då arga medborgare intar gator och torg mot den förda politiken. I stället för att vara rädda för opinionssiffror som visar att ”unga gillar EU” har V en uppgift att utbilda och folkbilda för att nå just den stunden, skriver Nazanin Sepehri, politisk rådgivare för Vänsterpartiet i Bryssel under den gångna mandatperioden.

”Spanska staten ville visa väljarna sin styrka”

Bilder av kravallpolis som brutalt slår ned äldre damer som försöker rösta och konfiskerar valurnor är inget man förväntar sig se i demokratiska länder. Men varför skedde det och hur tänkte den spanska premiärministern? Det är frågor Arbetaren ställer till två spanska professorer i statsvetenskap.

Intervjun

”Statarna förde sin egen kamp”

Långt innan Svenska Lantarbetareförbundet började organisera de egendomslösa statarna gjordes det oorganiserade uppror bland arbetarna på det råa klassamhällets absoluta botten. Utan monetära medel och med legostadgan som i praktiken gjorde dem rättslösa inledde statarna från 1890-talet direkta aktioner. Arbetaren har träffat Gustav Nyberg, doktorand i historia, som skriver på en avhandling om statarnas förfackliga kamp.

”Stöd förhandlingarna om kärnvapenförbud!”

”En ny kärnvapenkapprustning pågår och påminner en gammal fredsaktivist om det ångestfyllda 1980-talet. Men det som är kusligt annorlunda i dag är det civila samhällets tystnad – i dag gör sig ingen folklig opinion hörd vare sig på gator och torg eller i media”, skriver debattören Ingrid Rasch.

”Strejk kan användas för att uppnå jämställdhet”

Susanne Fransson har studerat 100 års kvinnostrejker och vad de lett fram till. – Det handlar om synliggörande och människovärde, säger hon till Arbetaren.

”Strejken vid LKAB centralismens bankrutt”

Tidningen Arbetaren har en 95-årig historia och ett rikt artikelarkiv. I sommar gör vi ett antal nedslag i arkivet och återpublicerar några guldkorn – i dag det "Strejkextra" som Arbetaren lät trycka 1969 med anledning av den stora strejken vid det statliga gruvbolaget LKAB.

Premium Status: Free